Jag återpublicerar

Ett av syftena med den här ny(gamla) bloggen är att samla sådant jag har skrivit på andra ställen, som kanske inte kommer finnas för alltid.

Jag håller på att importera gamla bloggar och annat skrivet hit, och märka upp så att det syns var de kommer ifrån.

Vetenskapsnytt, -2019.
Matmolekyler, 2007-2017.
Gästblogg hos Tidningen Curie, sommaren 2014.

Länkar till gamla bloggar

Jag har som sagt bloggat en del, förut.

Nästan en presentation. Eller åtminstone ett bra underlag för att räkna ut min troliga ålder.

Jag har redan en blogg. Den heter Vetenskapsnytt och har levt igenom hela en bloggs livscykel sedan jag tryckte ‘Publicera’ för första gången 2005. Nu lever den ett tyst och fridsamt pensionärsliv på vetenskapsnytt.se (men den tillhör fortfarande familjen, jag har matat den med förnyat domännamn varje år fram tills nu!)

En av orsakerna till att Vetenskapsnytt började tappa av, förutom det i sig massiva tidsbortfall som orsakades av först en licavhandling och en doktorsavhandling, var att jag blev alltmer engagerad i det fantastiska lilla internet-mat-zinet Taffel.se. Jag började blogga där i slutet av 2007, och tackade aningslöst ja till att söka pengar för en bok ihop med Lisa Förare Winbladh eftersom hela min bakgrund i den akademiska världen sa “Totalt riskfritt, man får ju ändå aldrig anslagen man söker”. Men vi fick pengar, och valde att lägga ut vårt arbete-in-progress som bloggposter på Taffel-bloggen Matmolekyler. (Den är lite svårlänkad numer eftersom den inte är aktiv, men ett fulhack på Taffels sökfunktion borde ge en bra start: Matmolekyler).

Sedan anföll resten av livet – disputation, jobb och sånt – och skrivandet fick komma lite på undantag (vilken tur att iallafall att Twitter fanns!). Efter några års jobb insåg jag dessutom att jag helt oplanerat lyckats ställa om hjärnan till att engelska var mitt primära arbetsspråk, och varje försök att skriva kändes som en frustrerad soppa av anglicismer och swinglish.

Där stod jag och stampade ett par år. Sedan “löste det sig” på så vis att jag och min man fick tvillingar, vilket som i ett trollslag suddade bort alla möjligheter till sömn, och till intellektuella fritidsaktiviteter som skrivande, i några år framåt.

Men nu kliar det lite i fingrarna, så jag har bestämt mig för att ge mig själv en ny blogg i present inför 2019. Kanske blir det lite vetenskap, eller böcker, eller mat — när vi periodvis lyckas klättra oss ur falukorv-och-pasta-träsket — och det kan hända att ett sy- eller stickprojekt fladdrar förbi i marginalen. Det kommer antagligen att förekomma lite hopplöst optimistisk balkongodling. Det är inte ens säkert att jag konsekvent håller mig till ett språk.

Sommarpratande forskare 2018

Efter förra årets våg av forskande och forskningsanknutna sommarvärdar hade det väl inte varit helt oväntat med ett lägre antal i år, men inte då – 5-6 stycken (beroende på om man räknar Eberhard) är en positiv överraskning.

26/6: Mouna Ezmaeilzadeh, läkare och hjärnforskare.

2/7: David Eberhard, överläkare i psykiatri och författare

9/7: Arne Ljungqvist, professor emeritus och dopingbekämpare

13/7: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi

1/8: Max Tegmark, professor i fysik

18/8: Sara Danius, professor i litteraturvetenskap

Denna post publicerades ursprungligen 2018-07-13 på min gamla blogg Vetenskapsnytt.

Julkalendrar med vetenskaps- och faktatema 2017

Julkalendrarna är still going strong, kanske för att såväl innehållsstrateger som kommunikatörer älskar tematiskt innehåll? I år ger jag nog upp på min ambition att följa alla vetenskaps- och faktakalendrar, för de är så många. Förra årets julkalenderteman gick från parasiter och miljömål till stenar och lagom kniviga programmeringsproblem, och utbudet ser minst lika brett ut i år. Fyll gärna på sådana jag missat i kommentarerna!

Forskning och Framstegs julkalender
http://fof.se/julkalender
Ledtrådar och gissningstävling, för 18:e året i rad!

* Språktidningens julkalender
http://spraktidningen.se/blogg/tavla-om-bocker-i-var-julkalender
Ledtrådar och tävling. En bokstav per dag, 24 bokstäver blir ett ord

* Statistiska Centralbyrån
https://www.instagram.com/statistiska_centralbyran_SCB/
Julstatistik!

* Hands-On Science robotjulkalender
https://hos.se/nyheter/blue-bot-julkalender/66
Ett robotuppdrag per dag, för förskoleklass till åk 3 (men man måste ha deras robot)

* SLU miljöanalys
https://www.slu.se/kampanjsajter/julkalender-2017/
Realitycheck på rim, med länkar till faktatexter

* Advent of Code
https://adventofcode.com/
Två kodproblem per dag, varierande svårighet 

* Nu-kunskap tema Europa
http://nukunskap.se/
Gissningar i På Spåret-stil, med olika poäng beroende på hur många ledtrådar

* Karins uppdrag
http://www.karinsuppdrag.se/
Videokalender om programmering, utan förkunskapskrav! Tvåminutersklipp som avslutas med ett uppdrag 

* Språkkonsulternas julordskalender
https://sprakkonsulterna.se/julkalender-2017-lucka-1/
Varifrån kommer julorden? Ett ord per dag.

* LTHs experimentkalender
http://www.lth.se/julkalender/2017/
Ett experiment per dag, av och med LTH-studenter. Inne på sitt 11:e år!

* Kunskapstidningen
http://www.kunskapstidningen.se/senaste-nytt/lucka-1-sa-kom-adventskalendern-till/
Julfakta för barn, ett per dag

* Nämnarens mattekalender
http://ncm.gu.se/adventskalender#
En annan långkörare, 16: e året i år. Ett matteproblem om dagen, men man får vänta tre dar på lösningen

* Naturhistoriskas “Djurens Jul”
http://www.djurensjul.se/
NRM fortsätter på rim-temat. I år rimmade djurgåtor!

* Politologernas julkalender
https://politologerna.wordpress.com/
En av de få forskardrivna julkalendrarna i årets lineup. Om svensk politik.

* Göteborgs Miljövetenskapliga Centrums julkalender
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/SDGchristmascalendar2017
Ett globalt mål för hållbar utveckling per dag, fram till 17/12 – i år på engelska

Geologins Dags julkalender
http://julkalendern.geologinsdag.nu/
Geologifakta och -länkar, ny version i år

* Vetenskapens hus
http://www.vetenskapenshus.se/julkalender-2017
En video per dag

* ScienceOpen
http://blog.scienceopen.com/2017/11/scienceopen-advent-calendar-2017/
En samling med open-access-artiklar varje dag

* Compound Interests kemijulkalender
http://www.compoundchem.com/2017advent/
En kemigrafik med fakta per dag

* Hubblebilder från The Atlantic
https://www.theatlantic.com/photo/2017/12/2017-hubble-space-telescope-advent-calendar/547232/
En bild per dag tagen av Hubbleteleskopet

* Giftkalendern
https://toxicolour.wordpress.com/
Toxikologen Mattias skriver om giftigheter. 
Tipstack: Jonas Förare

* RadioScience julpoddkalender
https://www.facebook.com/poddradioscience/
Ett poddavsnitt per dag (första handlar om livets ursprung)

* Karolinska Institutet Career Blog
https://researcherblogski.wordpress.com/2017/12/01/1-highlights-of-the-year/ 
KI:s forskarbloggs julkalender, ett inlägg per dag (på engelska)
Tipstack: RadioScience

* Henrik Isacsson – 24 kvinnor i historien
https://www.henrikisacsson.com/category/julkalender17/
En historisk kvinna per dag

Julkalendrar med vetenskapligt tema

Jag brukar börja december med en idealistisk föresats att följa alla julkalendrar som på något vis innehåller vetenskap. Oftast har jag hamnat ohjälpligt efter redan inom 24 timmar – särskilt som jag hittar hälften av dem alldeles för sent. Men i år har jag faktiskt gjort min research. Fyll gärna på sådana jag missat i kommentarerna!

I år läser/kollar jag på:

* LTHs julkalender
http://www.lth.se/fileadmin/julkalender/julkalender/2016/
Videosnuttar med naturvetenskap. Firar tio år i år.

* Det stora experimentet, med bland andra Beppe Singer från Hjärnkontoret: https://viaplay.se/detstoraexperimentet
TV-serie för barn. Ny för i år

* Forskning och Framstegs julkalender
http://fof.se/julkalender
Ledtrådar och gissningstävling, för 17:e året – snart är kalendern gammal nog att flytta hemifrån!

* Sverigefinska Resurscenters julkalender 

Välkommen till skolresurs.fi!


Videosnuttar med NO-tema, från årskurs 6

* Nämnarens adventskalender
http://ncm.gu.se/adventskalender
Ett matematikproblem per dag. Inne på sitt 15:e år!

* Naturhistoriska riksmuseets julkalender
http://www.naturengerossjulen.se/
Med natur-relaterade gåtor, av tidigare år att döma dessutom på rim.

* Internetmuseets julkalender

Memes och virala succéer – världskultur av nätet för nätet


Tipstack: Margareta Groth

* SLU Miljöanalys julkalender

Tipstack: SLU Miljöanalys/Anki  

* Politologernas julkalender
https://politologerna.wordpress.com/
Tipstack: Vetenskap & Allmänhet

* Jönköpings universitets julkalender
http://ju.se/julkalender
Tipstack: Jenny Bäckström

* Karolinska institutets forskarblogg
https://researcherblogski.wordpress.com/2016/12/01/researchers-advent-calendar/
Tipstack: Natalie von der Lehr/RadioScience

* FORMAS julkalender
http://www.formas.se/sv/Julkalender/
Tipstack: Vetenskap & Allmänhet 

* Stockholms Universitets julkalender
http://www.su.se/english/study/study/advent-calendar-2016
Tipstack: SU (via Twitter) 

* Göteborgs Miljövetenskapliga Centrums julkalender
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/julkalender
Ett globalt mål för hållbar utveckling per dag, fram till 17/12
Tipstack: Mikael Östblom

* RadioScience julkalender

Ett poddavsnitt per dag
Tipstack: Anna Davour

* Advent of Code
http://adventofcode.com/2016/
Två kodproblem per dag, varierande svårighet 
Tipstack: Gustav Erikson

* Sciencegeek Advent Calendar

SCIENCEGEEK ADVENT CALENDAR EXTRAVAGANZA! (DAY 1)


Ett ämne/element ur periodiska systemet per dag
Tipstack: Springer Open

* Lottens julkalender

Julkalenderhemlisbloggarn 2016


Klurig och allmänbildad gissningslek, en ny varje dag! Kommentarerna är halva nöjet.
Tips/påminnelsetack: Béatrice Karjalainen

* Compound Interest Chemistry Advent

The Chemistry Advent Calendar 2016


Kemin bakom jullukter/smaker, en per dag

* Geologins Dags julkalender
http://julkalendern.geologinsdag.nu/
Geologifakta och -länkar 
Tipstack: Åke Johansson

* Veterinärmedicinskt Magasins julkalender
http://svavet.sva.se/ (se höger kolumn)

En parasit per dag
Tipstack: Annika Mossing

Favoriter i repris, för de otåliga eller som extra inspiration
– Historiepratarnas julkalender om 24 historiska hjältar som kämpat för yttrandefrihet och mänskilga rättigheter: http://historiepratarna.moobis.se/hjaltar/
– Vetenskaparnas julkalendrar från 2010-2013: http://www.vetenskaparna.se/
– Biotopias experimentkalender från 2013: http://www.biotopia.nu/author/experimentkalendern/
– Julens kemikalender http://www.julenskemikalender.se/ som sponsras av flera kemiföretag och som funnits länge (sedan cirka 2003 om man kollar domäninfon)
– Nämnarens julkalender 2002-2015: http://ncm.gu.se/node/941

Sommarpratande forskare 2016

Vet ni, det börjar kännas lätt poänglöst att köra den här räkneövningen. De sommarpratande forskarna blir ju bara färre och färre. I år är det hela TVÅ stycken forskare som är sommarvärdar i P1. Av totalt femtionio sommarprat.

30/6: Danica Kragic Jensfeldt, professor i datalogi
16/8: Hannah Akuffo, professor i parasitologi

Men Å ANDRA SIDAN ska Karin Bojs sommarprata (19/8). Det blir nog bra.

Summering av FoF med fleras vetenskapsjournalistikdag den 11/11

Jag har just tillbringat en heldag med att lyssna på föredrag om och till viss del även debattera vetenskapsjournalistik, arrangerat av Forskning&Framsteg ihop med Institutet för mediestudier, Vetenskap&Allmänhet, Vetenskapsrådet, IKEM, Sveriges Unga Akademi och Vetenskapsmedia.

Jag och flera andra livetweetade under taggen #vetjodagen2015, och Dag Kättström liverapporterade. En rapport från mötet lär också komma så småningom. Men det är ändå roligt att summera lite; jag har hållit på med populärvetenskap, vetenskapsjournalistik och förhållandet mellan forskare, journalister och kommunikation i ungefär ett decennium (jag började som doktorand 2004 och började blogga populärvetenskap 2005, sommarjobbade som vetenskapsjournalist på DN 2006, debatterade förhållandet mellan forskare och journalister sommaren 2008, började skriva bok och föreläsa kring årskiftet 2008/2009 … och jag har väl egentligen aldrig slutat även om frekvensen blivit mycket lägre under senare år). Jag rekommenderar dock hela Twitterflödet för en mer representativ bild.

Man hör rätt ofta att det finns väldigt få vetenskapsjournalister i Sverige, och att de bara blir färre. Dagen gav lite perspektiv på det påståendet. SR:s Vetenskapsradion har till exempel en redaktion på 16 vetenskapsjournalister (och SR som helhet ytterligare några),  SVT en redaktion på cirka 12, FoF och Vetenskapsmedia ytterligare 12… totalt summerade Lars Truedson på Institutet för mediestudier ihop cirka 85 vetenskapsjournalister över 20 redaktioner (varav några inte svarat), och höftade försiktigt att det nog finns minst 15 heltidsfrilansar. Ett hundratal som helhet, vilket ungefär matchar medlemsantalet för Sveriges Medicin- och Vetenskapsjournalister. (Antagligen lite lågt räknat på frilansarna, skulle jag tro, särskilt om man även ger sig ut och räknar ihop de som sitter på olika produktionsbolag). Två mindre omfattande undersökningar under 1990 och 2010 gav 17 resp. 19 redaktionella vetenskapsreportrar.

Däremot verkar mängden vetenskap i medierna minska. Vetenskap&Allmänhet rapporterade från en pilotstudie om vetenskap i dagspress, där man räknat antalet artiklar om vetenskap i september varje år mellan 2002 och 2015, i DN, SvD, GP, Sydsvenskan och Aftonbladet.

Vetenskapsrapportering 2002-2015. Det ser klart bekymrande ut. 

Intresset för vetenskapsrapportering verkar dock högt och stabilt; Vetenskapsradion har uppemot en miljon lyssnare, SVT runt en halv miljon per avsnitt; flera talare visade siffror på att vetenskap är ett av de mest efterfrågade ämnena efter allmänrapportering. Tyvärr avspeglas det knappast i vetenskapsredaktionernas storlek jämfört med till exempel redaktioner för kultur, resor, och politik (se bara på DN med sin enda, om än väldigt kompetenta, vetenskapsreporter). Flera sa också att allmänredaktioner är mindre intresserade av och kunniga om vetenskap, jämfört med allmänheten. Och kanske även en och annan redaktör? Jag blir påmind om K C Coles fortfarande relevanta “Why Editors Must Dare to be Dumb” (Columbia Journalism Review, Juni 2006) Och här verkar vi fortfarande stå och stampa, jämfört med för ett decennium sedan – vetenskapsredaktioner är fortfarande underbemannade och underuppskattade, i förhållande till allmänhetens uppmätta intresse för vetenskap. Den ökade “klickjakten” är antagligen både dålig och bra i det läget; dålig för att fokus på snabba klick riskerar att öka på mängden sensationella slarvartiklar om bland annat hälsa och medicin, vilket undergräver det redan ganska skakiga allmänna förtroendet för journalister, bra för att klickstatistik också är ett enkelt sätt för redaktioner att se att det finns intresse för seriös vetenskapsrapportering.

Positivt var att flera av vetenskapsjournalisterna som närvarade tyckte att förhållandet mellan journalister och forskare blivit bättre; att forskare hade större förtroende för journalister, och att de hade färre kommunikationsproblem med forskare. (Intressant att kontrastera mot denna undersökning från 2005, där flera på båda sidor tyckte att det blivit bättre jämfört med ett till ett par decennier tidigare). Det var ingen där idag som direkt berörde om forskare hade upplevt att kommunikationsproblemen minskat och förtroendet ökat. Flera forskningsrepresentanter som var närvarande sa dock att det blivit allt viktigare för forskare att synas i media, “syns du inte finns du inte”.

Just forskares synlighet i media, och vad den faktiskt för med sig för fördelar (kontra inbillade fördelar), vore det intressant om någon någon gång kunde belysa lite närmare med konkreta siffor. Jag hör ofta åsikten att forskare som syns i media också får mer forskningsmedel, det verkar närmast anses som en etablerad sanning. Men de gånger jag kommit åt att fråga forskningsfinansiärer om deras beslut påverkas av vilka forskare som synts i media, eller vad media skrivit om forskaren, blir svaret oftast ett förvånat ‘Nä?’. Inte heller verkar universitet, den andra möjliga källan till pengar, ge extra anslag eller tillskott till de forskare som ägnar sig mycket åt tredje uppgiften. Så var kommer den här “sanningen” ifrån?

Under lunchpausen hölls också gruppdiskussioner. Jag valde en grupp som diskuterade forskares och journalisters ansvar, och inflytandet av av plattformar som bloggar och poddar (det kändes som min fråga :-)). Det här var väl enda delen av dagen som inte riktigt levde upp till mina förväntningar – majoritetsvyn i gruppen verkade luta mot precis samma åsikter som jag retade mig på för snart tio år sedan. Att vissa forskare kan kommunicera, andra inte, och de senare ska skyddas från världen och världen från dem. Att juniora forskare ska skyddas och styras bort från alltför intensiva medieupplevelser. Och att det är lite riskabelt och läskigt när forskare skaffar egna plattformar utan kontroll och guidning. Jag som bestämt anser att ALLA blir bättre med träning i att kommunicera, särskilt om de får välja kommunikationstyp och styra själva; att forskare ska börja kommunicera redan tidigt i sin utbildning och att kommunikatörer och universitet bör stötta och heja på snarare än hägna in och bromsa; och att forskare som bloggar och/eller diskuterar använder andra typer av sociala medier är en viktig samhällstillgång.

Dagen bjöd också på två föreläsningar från inbjudna brittiska vetenskapsjournalister, Barbara Cohen från BBCs vetenskapsradio, och frilansjournalisten Kate Ravilious. De beskrev ett läge som var mer likt Sveriges än vad jag hade väntat mig: finansiering är skakig och tillåter oftast inte granskande journalistik, förtroendet  är lågt för journalister men högt för forskare (procenten, runt 20% resp 80% förtroende matchar Vetenskap & Allmänhets siffror för Sverige), få forskare- eller ens vetenskapsutbildade i regeringen, redaktörer vill ha resultat- och tillämpningsdrivna reportage.

Medieutredaren och forskningsinstitutledaren Anette Novak höll ett intressant föredrag om sådant hon saknar i vetenskapsjournalistik: Vem får anslag? Vilka institutioner gynnas? Vad händer inom områden som det inte rapporteras om? Vad blir de långsiktiga effekterna på samhällsnivå? Och visst kan jag hålla med om att vi behöver mer och mer varierande långformatsjournalistik som tar upp komplexa samhälls- och individ-aspekter på teknik- och forskningsutveckling. Men det är dyrt och tidsödande, och säkert svårt att få “ekonomi” i på svenska, precis som det är svårt att få lönsamhet i bra svensk facklitteratur. Det finns i alla fall en del bra på engelska.

En av de bättre sessionerna – även om hela programmet var bra – hölls med Andrev Walden (Rymdslottet) och Magnus Brenner (Bildningspodden), som förutom att presentera sina egna projekt talade allmänt kring vetenskapsjournalistik i sociala medier. Vassa, roliga, bra – och inte traditionella vetenskapsjournalister, utan mer entusiaster som gått ut och skapat sin egen plattform baserat på passion för ett område. Jag gillade särskilt Waldens syn på populärvetenskap: som inkörsport till “tyngre vetande”.

Christer Sturmark höll ett intressant föredrag om vetenskapens roll – han föreslog att vetenskapen har tagit över en del av rollen som meningsbärande narrativ, den roll som tidigare fylldes av religion och mystik. Han lobbade även för att vetenskap bör innefattas i begreppet kultur, och granskas i samma format och omfattning.

Författaren Magnus Linton höll ett tiominuterstal om hur roligt det är att skriva i bokformat, där man kan blanda flera olika vetenskapsområden i samma berättelse. Eftersom det var precis det jag och Lisa gjorde i Matmolekyler kan jag inte annat än hålla med (däremot är det komplicerat att få ihop ett bra, engagerande OCH logiskt narrativ när man svingar sig mellan ämnen och områden. Men kul.)

Till slut en avrundning med Lars Truedson (i sin roll som producent för Medierna) och Mia Lindskog (neuroforskare och medlem i Unga Akademien) som gick igenom lite exempel på bra och dålig vetenskapsjournalistik. Bland annat några “höjdpunkter” från rapporteringen kring Gardasil och misstänkta biverkningar. Jag har inte följt de haverierna i detalj, bara sett ekon av dem i diskussioner i sociala medier, och vad ska man säga – det var faktiskt värre än jag trodde, även med hänsyn taget till att vi fick ett kort och spetsat urval.

Och så mingel, och middag. Samtalsvolymen blev faktiskt så öronbedövande att jag fick ta ett par pauser och ändå nästan tappade rösten. Och det ovanpå en interaktiv dag där folk hade diskuterat i alla pauser som gick – så mycket att moderatorn fick be folk vara tysta under bensträckarna mellan föreläsningar. Det är roligt att behovet av att prata om vetenskapsjournalistik är så starkt.

Sommarpratande forskare 2015

Det ser magert ut i år. (Lätt redigerad bild från Sommars Twitterflöde)

Nämen, kom igen, P1 – bara tre forskare i år? Det ser ut att bli en mager Sommaromgång för oss som gillar att lyssna på forskare och andra mer akademiskt anknutna Sommarpratare. Suck. Men Å ANDRA SIDAN så kommer Nobelpristagaren Edvard Moser att prata, och det är väl alltid något.

Hela listan:

* 5/7 Edvard Moser – hjärnforskare, psykolog, nobelpristagare
* 12/7 Johan Rockström – professor i miljövetenskap, agronom
* 11/8 Maria Strømme – professor i nanoteknologi, civilingenjör

Dessutom ser jag fram emot  att lyssna på Owe Sandström om Abbas kostymer och Sveriges största gymnasieutbildning i djurvård (12/8) och Ben Gorham (14/8) om dofter och parfymer.

Kort gästspel i Morgonpasset om sur mjölk

Ungefär såhär ser mina förberedelser ut inför en intervju,
även en 
hastigt påkommen sådan. Post-its är bra, för man
får inte plats att 
komplicera saker alltför mycket.

I måndags morse blev jag helt oförhappandes kontaktad av Morgonpasset, som ville fråga lite om sur mjölk, i direktsändning samma morgon. Det var en sån där klassisk måndagmorgon där alla är sena och barnen klättrar på väggarna, men jag hann med att skicka resten av familjen till förskolan och ta en paus med kaffe och en halvtimmes uppborstning och sortering av kunskaperna innan det var dags att prata.

Resultatet kan höras här via webben (spola fram till klockan 09:15).

Jag kan för övrigt rekommendera post-its för anteckningar när man förbereder sig för en sån här sak. En enkel tanke per lapp, och sedan fylla på och flytta om tills det inte finns några gigantiska hål i tankekedjorna.