Community engagement working notes: monthly peer meeting

In 2017, I entered a AAAS Fellows program on Scientific Community Engagement, called “Community Engagement Fellowship Program” or in short, CEFP. The program has now moved to the Center for Scientific Collaboration and Community Engagement.

Group photo of 20 smiling people in blue tshirts, all 2017 community engagement program fellows.
The CEFP 2017 Fellows, photo by permission of Lou Woodley. I’m in the middle row at the left.

This program was a turning point for me, personally and professionally. Many of us still keep in contact, and one of the things I regularly do is meeting virtually with another CEFP fellow, Stefanie Butland. She’s in Canada and I am in Sweden, so we meet virtually over audio (for the bandwidth to keep up with us). I really recommend you to do something similar, if you are lucky enough to find a compatible person.

We meet the same day each month, and usually check in the day before to confirm the time or adjust it if necessary, and we always end the talk by confirming the next meeting time.

We use these talks mainly to ask for advice on challenging issues – for a while Stef talked about the same hard issue for months and it worked out! – and for celebrating achievements and successes. Several of the issues work themselves out while we are discussing them.

It works because we are strict about keeping to 15 minutes each. Usually, we self-regulate around our own 13-minute marks. Despite the short time, we can get a lot done, because we trust each other and are honest. And we both have similar and different experiences, good and bad, from our community manager work, so there is almost never the need to explain a lot of detail.

Kalendern lucka 6

Sjätte experimentet var en ”törstig sköldpadda” som ska kunna suga i sig enorma mängder vatten. Vi har lagt den i en stor skål och bevakar den noga. Den var 8.5 cm lång och 12 cm runt magen när vi började.

Hur stor kan den bli? Det vet vi inte än.


Veklig storlek: 9 cm från armspets till armspets.
Liiite större blev den på ett knappt dygn.

Kalendern lucka 4 och 5

Lucka 4 var vatten, färgtabletter och olja, allt i en klassisk glasbägare. Det gick rätt långsamt för färgtabletterna att lösa upp sig, så barnen blev uttråkade och gick sin väg. Då la vi i en bit vanlig brustablett och fick äntligen se det färgade vattnet bubbla upp genom oljan och lägga sig överst.

Lucka 5 var en bikarbonat-och-ättikadriven raket. Vi lyckades dock inte få den att flyga iväg som tänkt – ättikavattnet löste inte upp bakpulvret snabbt nog att puffa iväg raketen. Vi var försiktiga och ”fyrade av” i badkaret. Vid köksbordet hade nog varit bättre.

Kalendern lucka 2 – kemisk konst

Idag fick vi spinna vidare på rödkålsvatten med kemiska konstverk. Vi tog varsitt papper och dränkte det i rödkålsvatten, sedan strödde vi över pulver från tre små burkar; citronsyra, natriumkarbonat, bakpulver. Vackert och färgglatt! Sedan kom vi på att man kunde droppa pölar på pappret, och blåsa ut dem till figurer.

citronsyra (rött), natriumkarbonat (grönt) och bakpulver (blått)

Julkalender med experiment

Mina barn älskar experiment. Förra årets bästa juklapp var vita rockar och experiment-utrustning, så jag kunde inte motstå att skaffa Forskarfabrikens julkalender i år. Igår gjorde vi första experimentet, rödkålsindikator. Nästan allt var liknande det experiment vi gjorde själv hemma (se nedan), men det fanns ju PIPETTER. Raskt hade vi pipetterat oss igenom en god del av köket.

Rödkål och hushållsgrejer. Roligast var citronsaft, mjölk och yoghurt. (röd, lila, rosalila). Tvättmedlet blev så mörkgrönt att det nästan var svart.