Nobelpris i kemi 2010 för möjliggörare av komplexa molekylbyggen

Har du haft ont och tagit en värktablett med naproxen nån gång? Då har du redan haft utbyte av årets kemipris.

Kolatomer kan binda till andra atomer på en mängd olika sätt, och generera medelstora till gigantiska komplexa molekyler i miljontals olika varianter. Många viktiga ämnen med diverse tillämpningar inom bland annat medicin är komplexa kolmolekyler som tillverkas naturligt av någon organism – naproxen är bara ett exempel.

Reaktion och precision
Tyvärr är, eller åtminstone var, många av de lovande stora molekylerna hopplöst krångliga att bygga ihop i ett labb, vilket behövs om man ska massproducera dem så de kan användas. Det krävs många steg för att pyssla ihop en stor kolbaserad molekyl. Den Nobelprisbelönade tekniken underlättar sådana molekylbyggen genom att övertala kolatomer att binda till varandra, dessutom på ett sådant sätt att det inte bildas en massa störande, onödiga eller potentiellt farliga biprodukter.

Den populärvetenskapliga informationen – som är så bra att det faktiskt känns lite poänglöst att skriva en bloggpost om det här – uttrycker problemet som “att lura en nöjd atom”. Kolet i de små basmolekyler som används i reaktionerna har redan precis lagom med elektroner, och vill varken ha eller ge bort några fler – något som krävs för en reaktion (och en binding) ska kunna uppstå. Ett andra problem är att få just de kolatomer man vill att reagera, och inga andra – nog så trixigt när ens avsedda molekyl innehåller tiotals med kolatomer. Genom att använda palladium som mötesplats för kolatomer som redan är förberedda att vara lite mer reaktionsbenägna får man kolatomer att reagera med varandra, och till stor del är det rätt kolatomer som reagerar.

Heck, Negisi, Suzuki… och Grignard
Pristagarna Richard Heck, Ei-ichi Negishi och Akira Suzuki har alla utvecklat olika varianter av av palladium-kopplad korskoppling: Heck-reaktionen, Negishi-reaktionen och Suzuki-reaktionen, som kan användas parallelt eller var för sig (Heckreaktionen är den som används för storskalig tillverkning av naproxen). De har i sin tur byggt på en metod som kallas Grignards reagens, som Grignard fick Nobelpriset för för nästan 100 år sedan.

Länkar
Nyhetsrelease
Populärvetenskaplig information (pdf)
Avancerad information (engelska, pdf)

Leave a Reply