Dyrare kurslitteratur?

Min favvobokhandel lär snart höja priserna på amerikanska böcker – rejält, med upp till en tredjedel – eftersom dollarn blivit så dyr.

Jag köpte böcker för nånstans 5000-10000 kr där förra året. Det lär inte bli lika många i år av diverse skäl, men stiger dessutom priset så abrupt – då blir det än färre. Synd, men överkomligt. Jag bor nära bibblan, och jag kan läsa om en del av det jag redan har.

Däremot köpte jag tidigare (nästan uteslutande amerikanska) kursböcker för liknande summor när jag pluggade till civilingenjör, och jag skulle gissa att nuvarande studentern av diverse slag också köper en hel del böcker som köps in i dollar eller euro. En höjning av kurslitteraturskostanden med en tredjedel borde svida rejält i en redan pressad students ekonomi. Och studenter har inte särskilt stora möjligheter att välja bort studielitteraturen, oftast inte heller möjlighet att låna den.

Ändå har jag inte hört ett knyst om att studenterna knäar under höga litteraturpriser. Har jag missat nåt?

100 gånger snabbare laddbara batterimaterial

Få saker är så retliga som att glömma att ladda mobilen/laptopen/mp3-spelaren/den bärbara spelkonsolen, kvällen innan man behöver den. Den moderna prylmänniskan är ständigt i väntan på ett eller annat batteri. Men väntan på batteriladdning kan så småningom bli historia; ett par forskare vid MIT har lyckats få ner laddningstiden för litiumjärnfosfat – ett vanligt material i laddbara batterier – till en handfull sekunder. Det beskrivs i en artikel i Nature idag.

Laddningshastigheten för ett litiumjonbatteri bestäms av hur snabbt det går att skapa och lagra litiumjoner och elektroner. Den begränsande faktorn är att litiumjonerna rör sig mycket långsamt ut i elektrolyten efter att de skapats vid katoden under laddningen.

Forskarnas modellering av hur litiumjoner rör sig i materialet visade att jonerna egentligen skulle kunna flytta sig mycket snabbare – “löjligt snabbt” – eftersom litiumjärnfosfat har en kristallstruktur som litiumjonerna lätt borde kunna röra sig igenom. Så varför gör de inte redan det, då – kanske går de vilse redan i början?

Baserat på den idén gjorde forskarna en ny och bättre katod, täckt med litiumfosfatglas som är känt för att leda litiumjoner väl. Och med den nya katoden kunde de ladda och ladda ur sitt gamla vanliga batterimaterial på så lite som 9 sekunder – motsvarande en faktor hundra i uppsnabbning*.

Ja tack. (Och förutom för att förenkla livet för oss laddningsglömska, kan snabbare batterimaterial användas för att ta tillvara energin vid snabba förlopp som inbromsningar i hybridbilar)

Länkar
Nature News
Artikel i Nature (pren. krävs)

*Total uppsnabbning beror naturligtvis på hur mycket kräm man har i uttaget – ett stort batteri som det i hybridbilar (typ 15 kWh) kräver 180 kW effekt i uttaget för att kunna laddas på 5 minuter. Små apparater kan laddas snabbt i ett vanligt vägguttag (den siffra jag har hittat är max 2.3 kW ur ett vanligt vägguttag**, som jämförelse).

**Se Christians kommentar nedan; beroende på huvudsäkringar etc är det möjligt att få ut 11-17 kW.

Andra bloggar om , , , ,