Gör om, gör rätt som affärsidé

Det är ovanligt att man ser en artikel byggd runt vetenskapens begränsningar. Om vad man ännu inte vet eller kan göra. Betydligt oftare ser man mer eller mindre långsökta gissningar om vad man kanske kan använda ett visst forskningsfynd till i verkligheten (det är ofta här som forskardelen av läsarskaran tar sig för pannan).

Gissningar som ibland får alldeles för framskjuten plats, eftersom de framstår som bra mycket mer roliga och begripliga än den underliggande vetenskapen. Nyhetsbloggen/-tjänsten Second Opinion har idag en artikel som snabbt och lätt punkterar idén om att sekvenseringen av 80% av mammutens DNA skulle innebära att det snart finns rekonstruerade mammutar ute i djurparkerna – och de gör det genom att låta molekylärbiologen Henrik Brändén rada upp några av de uppenbara problemen.

Att de jobbiga 20 procenten sannolikt är kvar, att steget därifrån till levande cellkärnor är nästintill omöjligt och att det behövs en äggdonator (och en surrogatmor). Att det är riktigt dyrt att finansiera ett sådant projekt. Sånt som torde vara uppenbart för de flesta som har med sig lite modern naturvetenskaplig allmänbildning i ryggsäcken, men inte för den reporter som skrev TT-releasen eller för den redaktör som valde att ta in den i Blekinge Läns tidning (SvD klarade sig bättre). Och sånt som många forskare verkar uppleva inte är särskilt efterfrågat i intervjuer – att ta ner de högtflygande föreställningarna på jorden genom att vara jobbig och kritisk.

Jag gillar Second Opinions affärsidé: “att erbjuda en plats där nyheter kan kompletteras, fördjupas och korrigeras.” Antalet rena vetenskapsartiklar på deras sajt är inte jättestort, än, men de tar emot tips … nästa gång ni hittar nåt vetenskapligt tvivelaktigt i tidningen kan ni väl skicka dem en rad så de ser att det finns ett intresse?