Partystudenter?

Till slut, äntligen och på tiden. Fribeloppet för studenter höjs, och de som slår i taket får inte längre plikta med hela studiemedlet utan bara med bidraget. Åtminstone om den studiesociala kommittén får igenom sitt förslag.

Nuvarande tak ligger på 102500 kr. Det är inte så mycket, om man betänker att taket gäller inkomst innan skatt. Nya taket bli 130000, men det viktigare är det rent principiella i att bara bidraget påverkas av inkomsten (än bättre vore det att pengar som tjänas in mellan terminerna inte räknas in alls, eller att taket helt enkelt togs bort).

En färsk student som kommer direkt från gymnasiet kan få 39100 kr om hon börjar studera i vår. Har hon till exempel tre barn kan hon få tilläggsbidrag och lån så att slutsumman kommer upp i drygt 44000 kr, och om hon dessutom inte är fullt så färsk utan född 1980 (som jag) kan hon få som mest 52580 kr. (Tänker du nu “oh, vad mycket extrapengar” vill jag påpeka att extrasumman 13480 kr lite drygt betalar det normala antal semesterveckor (6-7) som föräldrar kan tänkas vilja/behöva/förväntas ta med sina barn, baserat på det synnerligen orimliga antagandet att vår studentförälder klarar sig med normalstudentbeloppet på 1955 kr per vecka. Här räknar vi inte med några betalt lediga röda dagar, för sådana existerar inte för studenter – så i de där 6-7 veckorna är dagar som juldagen inräknade).

Man skulle kunna tänka sig att de här lite äldre och ofta barn/familjeförsedda studenterna skulle förekomma i debatten då och då, med tanke på att de är rätt många. Nära hälften av alla som antogs till universitet eller högskola under 2000-talet var 30 år eller äldre, och ungefär två tredjedelar av dessa äldre studenter var kvinnor (Källan till de här påståendena är SCB:s statistik från perioden 1998-2008, som finns att beskåda i Excelformat – eller omarbetat till matlabdiagram till här till vänster.)

Men inte. Det är ständigt dessa schablonmässiga 20-nånting partystudenter, som antas glassa sig igenom nån lättviktig läskurs med nästintill gratis kurslitteratur, plocka ihop piffigt billiga matlådor för att klara lunchbudgeten och vara friska och glada ända fram till examen. Och som är väl försedda med föräldrars/släktingars/partners ekonomiska understöd om det skulle knipa.

Så ser inte verkligheten ut, förutom för några få. Till att börja med har vi de där besvärliga 12 veckorna per år när man inte får några CSN-pengar alls, och måste försörja sig på annat vis. Bor man dyrare än schablonen – inte alls ovanligt i t ex Stockholm – behöver man pengar till hyra. Blir man sjuk, behöver nya glasögon eller ny dator istället för den som olämpligt kraschat två veckor före inlämningsuppgiften… då behöver man dessutom en buffert under terminen. Har man barn behöver man en sidoinkomst.

(Detta är vad man beräknas lägga pengar på, ungefär – jämfört mellan 1989 och nu)

Tredje uppgiften och bloggar i P1 idag

Idag kl 12.10 sänder Vetandets värld en intervju med mig om tredje uppgiften, där jag och Kristoffer Gunnartz pratar om forskare, media, kommunikationsbarriärer – och om bloggar, och varför jag tycker att fler forskare borde blogga som ett komplement till att kommunicera med omvärlden via media.

För den som inte hinner lyssna på P1 i julstressen ligger programmet kvar i webbarkivet i 30 dagar – och på webben kan man faktiskt lyssna redan nu.

Kommentarer, följdfrågor, kritik och förslag är väldigt välkomna.

Andra bloggar om , , , , , ,

"Alla gör det ju": oordning och regelbrott smittar

I en omgivning där andra redan har brutit mot normer – genom att till exempel skräpa ned eller klottra – kommer flera göra egna normbrott. Etablerad sanning?

Kanske det, men det har inte testats särskilt entydigt vetenskapligt förrän nu, trots att teorin* ligger bakom stora “nolltolerans”-insatser som den i New York City. I en artikel i dagens Science listar en holländsk forskargrupp resultaten från sex fältexperiment, som alla pekar i samma riktning: oordning och spår av regelbrott i en miljö får fler som vistas där att själva skräpa ner eller begå andra småbrott, som att stjäla pengar från en brevlåda.

Den snygga biten i försöken är att man använt samma miljö både med och utan oordning – klotter trots klotterförbud, utspridda övergivna kundvagnar, felparkerade cyklar, skräp kring en brevlåda, otillåtna fyrverkerier – för att direkt kunna jämföra hur stor skillnaden i ordningsamhet blev. Testen var vardagliga handlingar: slänger du en flyer, som sitter på ditt cykelstyre eller under din vindrutetorkare, på marken? Tar du en genväg genom avspärrat område? Snor du ett kuvert med en synlig sedel, om det hänger ut ur en brevlåda?

* 33% slängde cykelstyres-flyern på marken vid en oklottrad vägg; men hela 69% skräpade ner på samma sätt om väggen hade synligt klotter

* 27% tog en genväg till sin bil genom avspärrat område; men om staketet hade fastkedjade cyklar (trots förbudsskylt) ökade andelen till 82%

* 30% slängde en flyer, som suttit under bilens vindrutetorkare, på marken; men om garaget också hade övergivna kundvagnar gjorde 58% detsamma

* 52% slängde cykelstyres-flyern på marken i ett cykelskjul; men om de hörde ljud från (enligt lag förbjudna) fyrverkerier skräpade 80% ner (=> effekten gäller inte bara synlig oordning)

* 13% av de som gick förbi brevlådan som hade ett utstickande kuvert med synlig sedel stal kuvertet eller sedeln; om brevlådan var nedklottrad/nedskräpad dubblades stöldfrekvensen (25% resp 27%)

Alla försöken utfördes på runt 50 personer (44-77 stycken, beroende på delstudie) jämnt fördelade på båda varianterna; “ordning” respektive “oordning”. Effekten av oordning var i samtliga fall statistiskt signifikant eller statistiskt mycket signifikant.

Det ser alltså ut som om det lönar sig att hålla ordning, och att typen av (o)ordning spelar mindre roll än det faktum att den existerar – folks ordningsamhet minskar drastiskt i en miljö där andra inte verkar bry sig om rådande normer, oavsett om det tar sig uttryck i klotter, skräp eller felparkerade cyklar och kundvagnar.

Tänk på det, nästa gång du står i tvättstugan. Eller vid sopsorteringen. För nog är det sannolikt att samma effekter gäller där…

Länkar
Artikeln i Science (pren. krävs)
En halvbra Wikipedia-artikel om Broken Window Theory

Andra bloggar om , , , ,

* Går ofta under namnet “Broken Window Theory” efter en artikel av Wilson och Kelling från 1982.

Gör om, gör rätt som affärsidé

Det är ovanligt att man ser en artikel byggd runt vetenskapens begränsningar. Om vad man ännu inte vet eller kan göra. Betydligt oftare ser man mer eller mindre långsökta gissningar om vad man kanske kan använda ett visst forskningsfynd till i verkligheten (det är ofta här som forskardelen av läsarskaran tar sig för pannan).

Gissningar som ibland får alldeles för framskjuten plats, eftersom de framstår som bra mycket mer roliga och begripliga än den underliggande vetenskapen. Nyhetsbloggen/-tjänsten Second Opinion har idag en artikel som snabbt och lätt punkterar idén om att sekvenseringen av 80% av mammutens DNA skulle innebära att det snart finns rekonstruerade mammutar ute i djurparkerna – och de gör det genom att låta molekylärbiologen Henrik Brändén rada upp några av de uppenbara problemen.

Att de jobbiga 20 procenten sannolikt är kvar, att steget därifrån till levande cellkärnor är nästintill omöjligt och att det behövs en äggdonator (och en surrogatmor). Att det är riktigt dyrt att finansiera ett sådant projekt. Sånt som torde vara uppenbart för de flesta som har med sig lite modern naturvetenskaplig allmänbildning i ryggsäcken, men inte för den reporter som skrev TT-releasen eller för den redaktör som valde att ta in den i Blekinge Läns tidning (SvD klarade sig bättre). Och sånt som många forskare verkar uppleva inte är särskilt efterfrågat i intervjuer – att ta ner de högtflygande föreställningarna på jorden genom att vara jobbig och kritisk.

Jag gillar Second Opinions affärsidé: “att erbjuda en plats där nyheter kan kompletteras, fördjupas och korrigeras.” Antalet rena vetenskapsartiklar på deras sajt är inte jättestort, än, men de tar emot tips … nästa gång ni hittar nåt vetenskapligt tvivelaktigt i tidningen kan ni väl skicka dem en rad så de ser att det finns ett intresse?