amerikansk snabbmat: totalt beroende av majs

Amerikansk snabbmat – oavsett om det är hamburgare, kyckling eller frityroljan till pommes fritesen – är nästan uteslutande baserad på majs. Det visar en analys som publicerats i vetenskapstidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Författarna till studien har köpt hamburgare, kycklingsandwichar och pommes över hela USA (från Los Angeles, San Francisco, Denver, Detroit, Boston och Baltimore). De skaffade tre av varje sort – tre hamburgare, tre sandwichar och tre portioner pommes – från tre olika inköpsställen per stad från tre kedjor (Burger King, McDonald’s och Wendy’s), totalt 486 inköp.

Sedan mätte de hur mycket av isotoperna kol-13 och kväve-15 som fanns i maten. Andelen kol-13 i köttet jämfört med kol-12 fungerar som ett “fingeravtryck” för hur mycket majs korna och kycklingarna har ätit; majs har nämligen en karakteristisk sammansättning av kol-13 i förhållande till kol-12 (och som bekant blir man det man äter, även som ko eller kyckling). Andelen kväve-15 pekar på hur mycket gödsel som en gång tillförts.

Resultatet: enbart tolv av hamburgarna kommer från kor som ätit något annat än majs. De övriga djuren har således uppfötts uteslutande på majsfoder; kraftigt konstgödslat sådant. Variationen på pommes (eller snarare, på deras frityrolja) var något större; Wendy’s använde i stort sett bara majsolja, Burger King och McDonalds använde andra vegetabiliska oljor.

Lägg till det att den läsk som serveras till stor del är baserad på high-fructose corn syrup (HFCS; stärkelsesirap från majs), och fram träder en bild av en snabbmatsindustri som är otroligt beroende av billig majs för att kunna optimera sin produktion och hålla låga priser.

Man kan se det ur ekonomisk synpunkt, som ett tecken på hur subventioner till jordbruket och en viss gröda kan slå igenom i en hel livsmedelskedja. Man kan se det ur miljösynpunkt; majsen är rejält gödslad och odlingen av majs i USA har fått mycket kritik även av andra miljöorsaker. Man kan se det ur djurvänssynpunkt; trånga “feedlots”, strömlinjeformad produktion och en ensidig utfodring med samma foder dag ut och dag in (vilket vare sig kor eller kycklingar är anpassade för).

Oavsett vilket är det skrämmande.

Länkar
Artikel i PNAS (fritt tillgänglig)
Wired
Scientific American

Dubbelbloggat på Taffels redaktionsblogg Kort om gott.

Andra bloggar om , , , , ,

4 thoughts on “amerikansk snabbmat: totalt beroende av majs

  1. intressant. Hur gör majs för att skapa sig en speciell sammansättning av kolisotoper? Jag trodde att balansen mellan kol 12 och kol 13 i atmosfären var i princip konstant.

  2. Det undrade jag också igår, men det var lite väl sent på kvällen att gräva i……för det är uppenbarligen ett jätteämne, eller var det för sisådär 15-20 år sedan, vilket innebär att det mesta är inlåst bakom betalmurar. Hur som helst: Det verkar ha med kolfixeringen i fotosyntesen att göra. Det finns två kategorier av växter och de flesta kommersiella grödor är av C3-typ, medan majs är av C4-typ. Funktionellt får det skillnaden att:\”plant material from [C3] plants (including rice, wheat, soybeans and potatoes) has d13C values between -23 and -33‰, with an average of about -26‰ […] C4 plants show less isotopic fractionation of carbon than C3 plants, and have d13C values with an average about minus 13‰, ranging from minus 9 to minus 16‰.\” Mer här.

  3. Majsberoendet (om man kan kalla det för det) har en ekonomisk historia i grunden. Det var nämligen inte så enkelt för majsbönderna att sälja sin majs på 80talet… men så kom man på att am nkunde göra ngt som kallades \”high fructose corn syrup\” som kan stoppas i nästan allting (och lite till) och vips hade man ett stort försäljningsområde.Och sen är ju majs så mycket mer energirikt än halvdåligt gräs så det blir ju bra för kycklingarna att äta det så dom blir stora fort. \”grain fed\” är ju f.ö. ett bra försäljningsknep härborta. Det ger ett säkrare och bättre intryck av köttet än… tja…\”grass fed\” eller \”frigående\”.Tack för länken av artikeln. Jag ska läsa dne med intresse! Och jo, jag funderade lite på det där med fördelningen C13:C12 också.

Leave a Reply