Forskare och deras ord

I senaste numret av Nature finns en intressant och underhållande artikel om omtvistade vetenskapliga termer. Det är ett viktigt problem som nog ofta är osynligt utanför forskningsvärlden – förutom i undantagsfall, som 2006 års namnstrid kring vad som menas med “planet” (som egentligen hade rätt lite med vetenskap att göra).

För forskarens främsta arbetsverktyg är inte mätinstrument, vita rockar eller provrör, utan ordet. Åtminstone så länge man mäter forskningsproduktion på det allmänt vedertagna sättet: i publicerade artiklar och i antal citeringar av publicerade artiklar, ju mer desto bättre.

Det hänger ihop med hur viktigt det är som forskare att ha en allmänt accepterad korrekt definition för det fenomen man vill studera (ska man leta liv på andra planeter väljer man till exempel mätinstrument/-metoder utifrån hur man definierar “liv” – något som inte är så enkelt). Felvalda ord på olyckliga ställen kan stjälpa en artikel, fördröja dess publicering eller ge den betydligt färre citeringar i andra artiklar – och en illa vald (om än accepterad) definition kan föra hela forskningsfält på avvägar. Den genomsnittliga seniora forskaren kan därför diskutera akademiska termer och deras betydelseskiftningar på en förundransvärd detaljnivå, och vet ofta precis vad som signalleras med ett visst ord på en viss plats i ett visst sammanhang (det kan skilja från tidskrift till tidskrift, från konferens till konferens och inte minst mellan olika underområden av vetenskapliga fält).

Därför blir det såklart problem när man inte är överens om vad en viss nyckelterm innebär. Extra problematiskt om ordet ifråga blir ett modeord, och börjar användas av många på ett sätt som det inte tidigare gjordes.

De här termerna är de som får flest forskare att gå i spinn, enligt Nature. Asterisken markerar sådana ord jag själv stöter på i mitt arbetsområde, även om jag inte har haft gigantiska problem med dem – ännu.

*Paradigmskifte (paradigm shift)
Epigenetisk (epigenetic)
*Komplexitet (complexity)
Ras (race)
Tippunkt (tipping point)
Stamcell (stem cell)
*Signifikant (significant)
*Medvetande (consciousness)

“Systems Biology is conspicuous by absence”, säger den hittills enda kommentatoren, och det kan han mycket väl ha rätt i (det är ett vetenskapligt område relaterat till mitt, vars beteckning just nu genomgår en rejäl betydelseglidning). Jag misstänker att varje fält har ett par egna ord att lägga till listan…

Länkar
Artikeln (i Nature)
En medföljande lista på fler jobbiga ord (både “planet” och “liv” finns med)
och en tillhörande essä om klassificering kontra kategorisering

Andra bloggar om , , ,

Livräddarvisp

En amerikansk forskargrupp har byggt en billig, effektiv handdriven blodcentrifug – med hjälp av en mekanisk visp.

Konstruktionen är busenkel. En av de två visparna tas bort, och vid den andra fästs ett litet plaströr fyllt med blod (eller flera, upp till tjugo lär fungera). Knappt tio minuters enträget vispvevande separerar ut blodplasmat tilläckligt väl för att det ska kunna användas i tester för till exempel hepatit B. Utan el, dyr utrustning eller särskilt mycket teknisk utbildning – samtliga bristvaror i tredje världen.

Som jämförelse tar det ungefär halva tiden med en elektrisk centrifug.

Visparna tål att steriliseras i kokande vatten, och de är dessutom billiga (och antagligen betydligt enklare att reparera). Hela paketet beskrivs i vetenskapliga tidskriften Lab on a Chip, inkluderat en liten matematisk-fysikalisk modell för processen.

Smart, va?

Länkar
Nyhetsrelease
Artikeln i Lab on a Chip, fritt tillgänglig.

Andra bloggar om , , ,

Händer i veckan: Nobelprisen, forskardagarna – och flytt.

Veckan som kommer är höstens mest spännande vetenskapsvecka. Äntligen är det dags att liva upp höstrusket med lite nobelpris, traditionsenligt svära lite över att DN:s kulturdel med flera verkar tro att litteraturpriset är det enda som delas ut – Nobelpriset, som de brukar kalla det, samt traditionsenligt gissa på hur rätt Karin Bojs med flera kommer ha i sina Nobelpristippningar.

Först ut är medicinpriset på måndag, sedan fysikpriset på tisdag och kemipriset på onsdag. Därefter litteraturpriset på torsdag, men med tanke på att min favorit Ursula K LeGuin inte lär få det i år heller* tänker jag anse mig måttligt uppjagad. Fredspriset delas ut på fredagen, och sedan får vi vänta ända till måndagen på ekonomipriset – som enligt mig blir allt intressantare i takt med att ekonomin närmar sig psykologi och matematisk modellering. Medicin-, fysik- och kemiprisen brukar annonseras vid lunchtid, freds- och ekonomiprisen tidig eftermiddag.

Något otajmat är det samtidigt dags för forskardagarna, 7-8/10, på Stockholms Universitet. Tioårsjubilerande, och dessutom med tonvikten på kommunikation mellan forskare och allmänhet (verkar ta sig formen av en timmes panelsamtal kl 16-17 den 7/10, plus en timmes efterföljande mingel – jag hade gärna sett lite mer än så).

Än sämre tajming har dock jag själv, för jag ska flytta. Måndag morgon kommer flyttfirman, och de närmaste dagarna lär förflyta i allmänt upp-packningskaos, utan internet… och utan möjlighet att blixtblogga om nobelprisen 🙁

*jag tycker Ursula K LeGuin är betydligt bättre och viktigare än Doris Lessing, men eftersom båda är kvinnor med en viss anknytning till SF lär den kategorin anses “fylld” ett bra tag framöver…