Inga utvandrarlöss

Columbus tog inte med sig huvudlöss till Amerika; de fanns redan där. Det rapporterar en forskargrupp i vetenskapliga tidskriften The Journal of Infectious Diseases.

Det finns tre sorters huvudlöss – A, B och C – varav två är vanliga. Typ A-löss begränsar sig inte till att leva på huvuden utan kan hittas på hela kroppen. De finns världen runt. Typ B-löss finns i Amerika, Europa och Australien, och där båda sorterna finns har man hittat löss som bär på kännetecken från både A och B . Typ C har bara hittats bland huvudlöss i Nepal och Etiopien.

Mänskliga huvud- och kroppslöss går dit människan går. Finns det olika sorters löss bör de ha utvecklats i separata grupper människor, och ser man att en lus har förfäder från fler än en sort – ja, då borde även lössens förfäders människor ha kommit från olika grupper, och sedan träffats. En snygg teori för lusspridningen har därför varit att löss av typ A kom till Amerika med Columbus.

Forskarna samlade gamla löss från håret på huvuden från två naturligt mumifierade, runt 1000 år gamla personer funna i extremt torra ökenområden i södra Peru. De studerade lössens DNA i ett sekvenseringslabb där inget tidigare jobb på löss hade utförts, och dessutom i ett annat labb som en extra koll – det gäller att vara försiktig när man sysslar med gammalt DNA.

Lössen visade sig vara av typ A, och därför är den enklaste förklaringen att typ A-löss fanns över hela världen redan innan Columbus seglat iväg. Kanske hade han däremot med sig tyfus tillbaka; det finns teorier om att epidemisk tyfus uppstod när spanska kroppslöss (medpassagerare på spanska soldater som kom med Columbus) träffade på bakterien Ricksettsia prowazekii i eller omkring Mexico och tog med den tillbaka.

Vilken sida av Atlanten som först hade typ B-löss är däremot ännu oklart.

Läs mer om löss: Vetenskapsnytt 8/3 2007: Vi människor fick våra flatlöss från gorillor

Andra bloggar om: , , , , ,

Länkar
artikeln (The Journal of Infectious Diseases, pren. krävs)
artikel i New York Times

3 thoughts on “Inga utvandrarlöss

  1. Det här trodde jag redan var avgjort, bland annat tack vara artikeln \”Molecular evolution of Pediculus humanus and the origin of clothing\” av Kittle, Kayser och Stoneking (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12932325).De har försökt avgöra när hudlössen, som lever i kläder, skiljdes från hårlössen och skriver: The results indicate greater diversity in African than non-African lice, suggesting an African origin of human lice. A molecular clock analysis indicates that body lice originated not more than about 72,000 +/- 42,000 years ago; the mtDNA sequences also indicate a demographic expansion of body lice that correlates with the spread of modern humans out of Africa. These results suggest that clothing was a surprisingly recent innovation in human evolution.Den artikeln är hur cool som helst eftersom de faktiskt svarar på när vi börjar använda kläder. Fast det är ju klart, deras felskattning om +-42000 år är ju lite högre än man skulle önska sig…

  2. Jag tror frågan här är lite annorlunda; den har inte att göra med var (och när) lössen kom från från början, utan snarare med när och var de specifika huvudtyperna av löss uppstod respektive spreds. Forskarna i den här artikeln hävdar dessutom att kroppslöss kan ha utvecklats från hårlöss fler än en gång; jag antar att det är en aspekt av varför man är intresserad av hur och när kroppslössen spreds.

  3. Är det ingen som undrar varför typ C bara hittats i Nepal och Etiopien? Finns väl ingen alltför uppenbar koppling. Eller beror det bara på att man inte letat tillräckligt?

Leave a Reply to Malin Sandström Cancel reply