Missa inte Nobelföreläsningarna 2007!

Jag kommer missa dem i år igen, men det behöver ju inte ni göra. Här är tid och plats för Nobelföreläsningarna:

7 december: Medicin eller fysiologi, KI
Lokal: Sal Jakob Berzelius, Berzeliuslaboratoriet, Berzelius väg 3
Tid: 13:00-15:30
Martin J. Evans
* ES Cells – The Mouse Source – Vehicle for Mammalian Experimental Genetics
Oliver Smithies
* Turning pages
Mario R. Capecchi
* Gene Targeting in the 21st Century: Mouse Models of Human Disease from Cancer to Psychiatric disorders

8 december: Fysik, kemi och ekonomi, KVA
Lokal: Aula Magna, Stockholms Universitet
Tid: 09:00 – 15:30 (lunchpaus ca 12:05 – 13:00)
———————————————————————
Peter Grünberg
* From Spinwaves to Giant Magnetoresistance (GMR) and Beyond
Albert Fert
* The Origin, the Development and the Future of Spintronics
———————————————————————
Gerhard Ertl
* Reactions at Solid Surfaces: From Atoms to Complexity
———————————————————————
Lunchpaus
———————————————————————
Eric S. Maskin
* Mechanism Design: How to Implement Social Goals
Leonid Hurwicz
* But Who Will Guard the Guardians?

Tänk på att det blir kö, och att dörrarna öppnas ett tag innan (= var i tid om du vill ha en bra plats).

Länkar
Nobelstiftelsens pressmaterial
KVA

Andra bloggar om: , , ,

2 thoughts on “Missa inte Nobelföreläsningarna 2007!

  1. Jag kommenterar egentligen på ditt tidigare inlägg om ditt eget fälts forsknings historik men lägger det här för att förenkla upphittandet. Har jag förstått det rätt att det går bättre om man modellerar hjärnans funktion snarare än att försöka imitera den biologiska vävnaden (neurala nätverk). Med andra ord hjärnan \”räknar\” inte utan den gör något annat?Tror du att matematiken hör till fysiken snarare än till biologin eller har du en känsla att den används för att modellera fyskialiska fenomen också? Är det bara en bättre passform i fysiken än i biologin? Jag frågar för ett det finns folk som hävdar att biologin ej kan reduceras på fysiken och i så fall skulle matematiken så att säga endast höra till fysiken men kunna användas för att modellera i biologin.Håller på att penetrera ett forskningsfält, språkets, där man tänker sig att språkfunktionen är ett beräknande som definieras ur lingvistiken. Man försöker skapa ett giftemål mellan lingvistiken och biologin där den enda \”solida\” kopplingen hittills är en gen som de kallar FOXP2 även om den troligtvis inte har med \”beräkningarna\” att göra. Vet du om det är någon i Stockholm Brain Institute som sysslar med språket? Det verkar inte så på den information som gav i länken du refererade till i ditt inlägg. MIT ligger kanske så tungt på detta fält att ingen bryr sig.

  2. Jan: det är ingen fara – jag får mail när jag fått kommentarerna, med länk till vilken post de ligger i. Hjärnans biologiska vävnad är egentligen dess funktion, om man har tillräckligt mycket detalj. De neurala nätverken så som vi använder termen imiterar (i princip) bara abstrakta kopplingsprinciper; modellerar man ett neuralt nätverk modellerar man en massa abstrakta punktobjekt som sitter ihop med vissa styrkor. Då studerar man bara kopplingarnas inverkan.Försöker man dessutom imitera den biologiska vävnaden (= gör enkla modeller av själva cellerna och hur dessa celler är sammankopplade) får man med fler detaljer och det är lättare att relatera det man ser till den faktiska biologin. Problemet är att man har inte råd att ta med alla detaljer, för att det blir för tungt att räkna på och/eller för att det inte finns bra biologiska data att backa upp dem med. När det går \”bättre\” varierar, och beror på många faktorer. Jag skulle nog säga att hjärnan \”räknar\”, i form av biokemiska förändringar på den lilla skalan, summering av elektriska impulser på den något större skalan, statistiska uppskattningar på en ännu något större skala… Matematik och biologi hör absolut ihop, och på de små skalorna är biologin ren fysik. Problemet är att gå mellan de små och stora skalorna – här är det kanske mest hjälpsamt att se den mer storskaliga biologin som en \”förenkling\” eller abstrahering av fysiken.Jag tror inte det finns särskilt många språkforskare på SBI, men det är mycket folk involverat och jag kan ha missat någon (de flesta är ju medicinskt kopplade, i och med att de är verksamma på KI – och språk hamnar då av naturliga skäl i utkanten). Däremot skulle jag absolut säga att det finns fler solida kopplingar mellan lingvistiken och biologin; till exempel i form av identifierade hjärnområden som behandlar språk (så som Brocas area).

Leave a Reply