Mjällsvampen kartlagd

Det är inte bara den glamorösare delen av floran och faunan som får sin arvsmassa kartlagd. Numer är även mjällsvampens gener kända, tack vare forskare från P&G Beauty*. Resultaten publiceras i PNAS.

Det rör sig om den lilla svampen Malassezia globosa – blott 4285 gener stor, och med en trehundradel så många baspar som människans genom. Den lever på fett på huden och i hårbotten, och förutom mjäll är den inblandad i vissa realterade typer av hudproblem.

Svampens nedbrytning av fett leder till produktion av oljesyra, som är milt irriterande och orsakar kliande och flagnande skinn. Åtta lipaser och tre fosfolipaser – fettnedbrytande enzymer – är inblandade i omvandlingen av hudfett till svampmat. Vart och ett skulle kunna bli målet för nya, riktade behandlingar mot mjäll.

Förhoppningen är mer effektiva schampon och andra behandlingar – och antagligen en massiv dos vetenskaplig cred som ger tyngd åt marknadsföringen av mjällschampo.

Länk till PNAS-artikeln kommer så fort jag hittat den – den verkar ännu inte finnas online.

Länkar
P&G Beauty (nyhetsrelease)
BBC News
Daily Mail

Andra bloggar om: , , , , ,

*P&G verkar vara ekvivalent med jätten Procter & Gamble, som bland mycket annat gör mjällschampoo (head&shoulders borde vara välkänt för de flesta).

Genvariant styr IQ-bonus från amning

Amning ger “smartare barn” enligt vissa studier, men har ingen större effekt enligt andra studier. Nu visar ny forskning att en enda gen kan bidra med en stor del av IQ-effekten – för de barn som har rätt variant.

Konsensus verkar ligga på att amningen har en positiv effekt på IQ. Förklaringarna till IQ-bonusen har varit många – allt från positiv närkontakt med mamma, till krassa socioekonomiska effekter. Bröstmjölkens sammansättning – rik på fetter som är bra för hjärnan – har föreslagits spela en viktig roll.

Det sista tog en grupp forskare fasta på. De undersökte två varianter av genen FADS2, som spelar en viktig roll i omsättningen av fettsyror. Både ammande barn och deras mödrar testades, i två stora studier; en brittisk grupp och en nyzeeländsk grupp. Barn med minst en kopia av den variant forskarna kallar “C” vann ungefär sju IQ-enheter på att ammas, medan de som hade dubbla kopior av en annan variant (“G”) inte vann något alls i IQ mätt. Mammornas gener spelade däremot ingen roll. Effekten på IQ kvarstod upp i vuxen ålder, och resultaten är justerade för faktorer som mödrarnas ekonomiska status och sociala bakgrund.

Det innebär att ungefär nio av tio barn vinner i IQ om de ammas, medan den kvarvarande tiondelen – de med dubbla kopior av G-varianten – inte verkar påverkas alls.

Resultatet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, är ett klart argument för att det är fettsammansättningen i bröstmjölken som har en stor del av den positiva effekten.

Länkar
artikeln i PNAS (pren. krävs)
Nature News
BBC News

Andra bloggar om: , , , , , ,