Växla ditt ordförråd mot ris

På webbsidan FreeRice kan man testa sin engelska ordkunskap och samtidigt donera reklamsponsrat ris till hungriga. Varje rätt svar ger tio riskorn.

Mer eller mindre okända engelska ord ställs mot fyra alternativ, och svårighetsgraden ställs in efter resultatet på de första försöken. Totalt finns femtio nivåer, men att någon tar sig över 48 lär vara sällsynt. Hur “svårt” ett ord anses beror på hur många som tidigare klassat det fel. Sidan har varit igång sedan 7:e oktober, och ordklassningen verkar rätt stabil. Såväl gammaldags ord som slang och låneord dyker upp.

I teorin en sida för alla, således. Är man som jag en ordälskande person med förkärlek för knepigheter är det lätt att fastna stenhårt. Och det är kanske inte helt fel, om riset kommer till nytta i alla fall (det framgår inte särskilt noga var det hamnar, eller under vilka omständigheter det går till FN:s World Food Programme).

Totalantalet igår var 26,8 miljoner riskorn. Toppantalet så långt är runt 40 miljoner. Kan det gå nånstans mellan femhundra och tusen riskorn på en deciliter, kanske? Då blir ett par tiotals miljoner ändå en rätt respektabel mängd.

Länk
FreeRice

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Hur det gick? Efter de första hundra orden låg jag ganska stadigt på en nivå kring 42, med utflykter uppåt 46 och neråt 38. (Att läsa engelsk fantasy är nyttigt för ordförrådet, verkar det som.)

Två är slump, tre är regel

Två lyckosamma händelser i rad uppfattas som slump, men tre i rad uppfattas oftast som signifikant. Det visar ny psykologisk forskning som publiceras i Organizational Behavior and Human Decision Processes.

Människan ser mönster i allt, även när sådana inte finns. Det är säkert en av orsakerna till att många tror på “lucky streaks” eller perioder av tur – trots att sådana lätt kan uppstå av en slump.

Vår förkärlek för samband kräver inte mycket för att triggas. Det räcker med att något liknande händer tre gånger i rad – oavsett om det är matchresultat, slumpdragna kort, börskurser eller mål och missar i basketmatcher, visar forskarna. Ytterligare repetitioner – fyra, fem eller sex – gjorde däremot ingen större skillnad. De föreslår därför att tre allmänt uppfattas som starten på ett mönster.

Kanske kan en biologisk mekanism förklara en del av vår talmystik kring talet tre. Eller så kan vår grundläggande mytbildning kring talet tre – väldigt vanlig i bland annat folksagor – vara orsaken till att vi senare ser “mönster av tre” överallt.

Tips via BPS Research Digest.

Länk
Artikeln i Organizational Behavior and Human Decision Processes (pren krävs)

Andra bloggar om: , , ,