Bloggen som plattform för ett vetenskapligt samtal?

Med början i en bloggpost av Jens Sundström på Forskarbloggen har Jens, jag, Harald Cederlund (Skor längtar ut) och Mats Fröberg (1/4 av Under lagerbladet) diskuterat bloggen som möjlig plattform för det vetenskapliga samtalet. Det har varit en väldigt intressant diskussion så långt, och jag uppmuntrar alla som är intresserade att läsa Jens post och kommentarstråden (och kommentera, så klart).

Jag ser det såhär: problemet (och möjligheten) med standardtypen av blogg är dess tillgänglighet; den kan nås av de flesta, och det är lätt att söka igenom stora textmassor efter ett visst ämne eller en viss persons svar. Det vetenskapliga samtalet, däremot, är oftast muntligt och relativt privat – även om det ibland tar plats inför lika många personer som en medelstor bloggläsekrets har man en god aning om vem som lyssnar och vem som inte gör det.

Eftersom idéer är forskningens hårdvaluta – åtminstone den sorts idéer som kan förvandlas till forskningsartiklar, och i slutänden nya forskningsanslag – finns det en klar logik i att de flesta vetenskapliga diskussioner inte är tillgängliga för vem som helst. Samtidigt finns det ett stort värde i att göra forskningens idébildande så synbart det går; dels för att det har en potential att generera fler idéer snabbare, och dels för att öka medvetenheten om hur forskning egentligen går till.

Sedan finns det en viss töjmån i begreppet “vetenskapligt samtal”, och för ickeforskare är det kanske svårt att inse vad begreppet avser. Jag skulle vilja definiera det – just nu iallafall, tills jag stöter på en bättre definition – som ett någorlunda ömsesidigt idéutbyte eller idébygge mellan forskare, med resultatet att skapa eller (om)värdera kunskap. Det som sker på det flesta vetenskapsbloggar är inte riktigt detsamma, för oftast så handlar det mer om att förmedla eller diskutera redan känd kunskap. Man kan kanske kalla bloggandet och -kommenterandet för ett “populärvetenskapligt samtal”. Sådana behöver vi också, men de fyller sällan samma nisch.

Jag tror det finns goda möjligheter att hitta en lagom öppen lösning, rent tekniskt, om man vill föra yrkesmässiga vetenskapliga diskussioner på nätet. Problemet än så länge är snarare att få dit någon att diskutera med (där har ju bloggen en fördel, som är gjord för diskussion). Det lär lösa sig med tiden; det finns redan en del intressanta ansträngningar, till exempel posterpresentationer i Second Life eller e-konferenser (som åtminstone i det föregående fallet genomförs såhär). Åtminstone för e-konferenser så har man en viss koll på vilka som “deltar” och en viss koll på legitimiteten hos det som framförs (genom en tredje part som accepterar eller avslår konferensbidrag).

Men i allmänhet: så länge det inte finns ett allmänt godkänt sätt att få “credit” för idéer som framförs via ett digitalt forum så lever det digitala vetenskapliga idéutbytet på en skakig grund. Så länge en stor andel internetanvändare ser bloggar som gratiskällor till idéer eller material finns det en definitiv risk med att föra en diskussion av vetenskapligt värde inför öppen ridå – det lär dröja ännu ett tag innan vem som helst riskerar att en reviewer invänder “här borde du citera blogg/bloggpost X“.

En vanlig blogg är ännu inte (i allmänhet) en bra form för det formella vetenskapliga samtalet, åtminstone inte när det gäller att förmedla egen ny kunskap, men det innebär inte att bloggen inte kan bli det. Tecken på att det går i rätt rikting: amerikanska National Library of Medicine har tagit fram riktlinjer för hur man citerar en blogg i en vetenskaplig artikel, och det finns en WordPress-plugin som automatiskt genererar en referenslista i slutet på en (vetenskaplig) bloggpost.

Andra bloggar om: , ,