Av matnördar, för matnördar

Jag är en matnörd.

TAFFEL: om (middags)bord dukat med festmåltid, i sht vid kungligt l. furstligt hov l. hos förnäm person o. d.; äv. om utspisning av gäster l. om måltid vid sådant bord; äv. om sådan utspisning osv. ss. permanent arrangemang l. ss. till specificerade gäster utgående förmån; äv. i uttr. som brytɑ tɑffeln , avbryta måltid, (numera mindre br.) öppen tɑffel , fri utspisning, öppet hus. (SAOB)

—————————————-

UPPDATERAT: Och eftersom jag ser att Lisa redan outat mig, passar jag på att förtydliga: jag är en matnörd av den första sorten. (Det kommer bli hur kul som helst! Vänta bara, så får ni se. Eller, än bättre, prenumerera på nyhetsbrevet redan nu)

Andra bloggar om: ,

Ekologiskt är nyttigare

Ekologiska produkter är nyttigare än konventionellt producerade produkter, enligt preliminära resultat från ett EU-finansierat forskningsprojekt.

Ekologiska grönsaker (vete, tomater, potatis, kål lök och sallad) har mellan 20 och 40 procent mer antioxidanter, och ekologisk mjölk har upp till 60 procent mer antioxidanter och hälsosamma fettsyror, enligt de brittiska forskare som utfört studierna. Orsaken till skillnaden är inte känd, men undersökningar pågår.

Resultaten har släppts till brittisk press, men ännu finns ingen vetenskapligt granskad artikel där studien beskrivs.

Forskarna kommer från Tesco Centre for Organic Agriculture och ingår i projektet QLIF, som studerar ekologiska varor ur ett flertal olika perspektiv; ett av dem näringsvärde. Projektet har ungefär 12 månader kvar innan avslutning, och har en budget på 18 miljoner euro fördelat på 31 forskningsgrupper.

Länkar
Times Online
BBC News
Medical News Today

Andra bloggar om: , , , ,

Anonyma "goda samariter" ger Wikipedia högre kvalitet

En av “sanningarna” kring öppna, användargenerade alternativ som Wikipedia är att det är de trogna anhängarna som borgar för den höga kvaliteten, och att anonyma enstaka ändringar stjälper snarare än hjälper. Det stämmer inte, visar forskare från amerikanska Dartmouth College.

Forskarna studerade ändringar i franska och holländska Wikipedia, utförda av såväl anonyma som identifierade användare (även anonyma användare har ett slags “identitet” i och med att de identifieras genom IP-numret till den dator de satt vid, och de flesta tenderar att ha samma IP-nummer över tiden). Forskarnas mått för kvaliteten på en ändring var baserat hur mycket av den gamla texten som behölls vid nästa ändring.

I genomsnitt gjorde en användare 9 ändringar, men antalet varierade stort: vissa gjorde bara en ändring, andra 50 ändringar. Generellt bidrog registrerade användare med mer ändringar över ett vidare spann av ämnen. Anonyma användare bidrog däremot med bättre ändringar – tvärtemot vad man generellt förväntar sig. Intressantast var den kategori som forskarna kallar “goda samariter”; de anonyma icke återvändande användare som bara gör en eller ett fåtal ändringar. Deras ändringar hade nämligen hög kvalitet, högre än den för ickeanonyma registrerade användare som gjorde ett liknande antal ändringar. Gränsen för den effekten gick vid fem ändringar. Sammantaget ökade kvaliteten med antalet ändringar för registrerade användare, och minskade med antalet för anonyma användare.

Resultatet baseras på ett slumpmässigt urval av runt 1750 användare från varje kategori och för varje språk. För båda språken var de oregistrerade användarna i verkligheten ungefär tio gånger fler än de registrerade. Därmed undersöktes en betydligt större del av de registrerade användarna än av de oregistrerade, och resultaten viktades för att kompensera för detta. (Totalt fanns vid tidpunkten för insamlingen 53901 användare för den franska delen och 33217 användare för den holländska delen, och drygt 7000 ingick i studien).

Det främsta problemet med metoden, som jag kan se, är att den riskerar att övervärdera kvaliteten på ändringar i sådana artiklar som inte många läser (och som därför sannolikt går oändrade längre, trots att de kanske egentligen är fel). Det är svårt att uttala sig om hur stor del av franska och holländska Wikipedia som utgjordes av sådana artiklar våren 2005 (när datainsamlingen till studien påbörjades), och forskarna diskuterar inte problematiken kring ojämnt fördelade läsare i sin artikel.

Vad jag gillar med det här resultatet är att det stöder min tes om att anonymitet inte är något automatiskt “farligt”, såsom alltför många människors magreaktioner verkar få dem att tro. Det skulle vara intressant att göra något slags motsvarande undersökning på till exempel bloggkommentarer (där fördelningen av anonym resp. registrerad/identifierad verkar vara den motsatta), men det blir så klart lite krångligare att hitta ett tillförlitligt och smidigt sätt att mäta “kvalitet”…

Länkar
nyhetsrelease
artikeln (utkast, dvs ej publicerad och granskad, via Dartmouth College – fritt tillgänglig)
New Scientist

Andra bloggar om: , , , ,

Folkvett 3/2007

Senaste numret av Folkvett, VoF:s tidning, damp ner i brevlådan i början av veckan. Jag vill bara passa på att tacka bloggarkollegorna Magnus (My Cup of Tea) och Måns (På jättars axlar) som båda glatt svarade ja på min förfrågan om att skriva, och dessutom lämnade in bra artiklar i tid.

Magnus minnesartikel om Hans-Uno Bengtsson och Måns artikel om Himalayasalt kommer gå att läsa på nätet så småningom (nyfiknare än så? Prenumerera här).

Andra bloggar om: , , , ,

Rödhåriga neandertalare

Även neandertalare kunde vara rödhåriga, visar nya genfynd – ungefär en procent av de europeiska neandertalarna beräknas ha varit bleka och haft rött hår. Det rapporteras i dagens nummer av Science.

Vissa variationer i en enskild gen – MC1R, melanocortinreceptor 1 – är kopplade till rödhårighet hos moderna människor. Receptorn sitter i huden och är inblandad i bildandet av pigment. Rödhåriga har i allmänhet en dåligt fungerande, förkortad eller på andra vis nedsatt variant av receptorgenen.

Nu visar det sig att en dåligt fungerande MC1R-genvariant som bör ha gett rött hår fanns redan hos några av neandertalarna – men inte samma genvariant, utan en unik variation som inte har hittats hos moderna människor. Rött hår och blek hy kan alltså ha utvecklats mer än en gång. Det kan vara kopplat till att blekhet hjälper till i syntetiserandet av D-vitamin (vilket kräver sol) – en anpassning som framför allt gör nytta längre norrut där det är rätt mörkt under delar av året.

Problemet med gammalt DNA i allmänhet är att det är så skadat och svårtestat – och problemet med att dessutom testa mänskligt DNA är att det kan förorenas med modernt DNA (från till exempel laboratoriepersonal) utan att det märks. För att vara säkra på sin sak har forskarna därför sekvenserat samma DNA på flera olika laboratorier, och även letat efter genen hos all inblandad personal (utan att hitta den). Andra personer testades också – totalt över 3700 stycken – och resultatet är att inga moderna rödhåriga verkar ha samma genvariant som neandertalarna.

Bleka, ljushåriga(re) neandertalare har redan tidigare framställts som en möjlighet, baserat på evolutionsargument – de finns till exempel avbildade på ett och annat museum. Nu vet vi att det inte var helt uppåt väggarna.

Länkar
Nyhetsrelease
artikel och kommentar i Science (kräver pren.)
Nature News
BBC News
National Geographic News
SR Vetenskapsradion

Andra bloggar om: , , , , ,

En lagom tidig buss

Att lägga ett bra schema för lokaltrafikbussar – luftigt men inte för generöst – är en hel vetenskap. Bokstavligt talat. Maged Dessouky och hans kollegor har fått pris för en vetenskaplig artikel där de visar hur man lägger så bra busscheman som möjligt.

Ett bra schema innehåller en del “luft”, extratid som låter bussen komma fram till nästa stopp enligt tidtabellen trots bekymmer på vägen. Men att lägga till för mycket mellantid är inte bra – det sänker antalet möjliga bussturer eller gör bussturerna dyrare, beroende på om man behåller samma mängd bussar eller väljer att skaffa fler (och anställa fler chaufförer).

Inbyggt i problemet är också att ett för snävt schema förvärrar sig självt; en lite för sen buss plockar i allmänhet upp fler passagerare och blir därmed ännu senare.

Någonstans mellan för mycket och för lite finns en optimal mängd tid – men den är inte lätt att hitta. Uträkningen kräver att man tar hänsyn till en hel del saker som folk gör, till exempel att ignorera scheman om det är mindre än tio minuter mellan turerna.

Det enklaste fallet, ett optimalt schema för en enda rutt med en buss, går att lösa exakt – det visar Dessouky och hans kollegor i artikeln. Matematiken är inte helt enkel. Det mer komplicerade fallet med flera bussar på samma rutt går att approximera på ett bra sätt. De visar bland annat att det oftast är mer ekonomiskt och effektivt att bara hålla schemat på viktiga punkter; där folk byter fordon och där många passagerare anländer.

Men det övergripande problemet – sammanhängande transportsystem och hur man bäst fördelar sina fordon över systemet – ger de sig inte ens in på. Fullt begripligt, med tanke på hur krångliga redan “leksaksfallen” var. De närmaste dagarna kommer jag vara tacksam varje gång jag träffar på en buss eller tunnelbana som går i tid – huva, vad svårt det verkar.

Dessouky och kollegor får sitt pris – “Best Paper for 2007” enligt ett transportinstitut – den 5:e november i Seattle. Artikeln publicerades ursprungligen i Transport Science i november 2006.

Länkar

Nyhetsrelease
artikeln (Transport Science, pren. krävs)

Andra bloggar om: , , , , ,

Växla ditt ordförråd mot ris

På webbsidan FreeRice kan man testa sin engelska ordkunskap och samtidigt donera reklamsponsrat ris till hungriga. Varje rätt svar ger tio riskorn.

Mer eller mindre okända engelska ord ställs mot fyra alternativ, och svårighetsgraden ställs in efter resultatet på de första försöken. Totalt finns femtio nivåer, men att någon tar sig över 48 lär vara sällsynt. Hur “svårt” ett ord anses beror på hur många som tidigare klassat det fel. Sidan har varit igång sedan 7:e oktober, och ordklassningen verkar rätt stabil. Såväl gammaldags ord som slang och låneord dyker upp.

I teorin en sida för alla, således. Är man som jag en ordälskande person med förkärlek för knepigheter är det lätt att fastna stenhårt. Och det är kanske inte helt fel, om riset kommer till nytta i alla fall (det framgår inte särskilt noga var det hamnar, eller under vilka omständigheter det går till FN:s World Food Programme).

Totalantalet igår var 26,8 miljoner riskorn. Toppantalet så långt är runt 40 miljoner. Kan det gå nånstans mellan femhundra och tusen riskorn på en deciliter, kanske? Då blir ett par tiotals miljoner ändå en rätt respektabel mängd.

Länk
FreeRice

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Hur det gick? Efter de första hundra orden låg jag ganska stadigt på en nivå kring 42, med utflykter uppåt 46 och neråt 38. (Att läsa engelsk fantasy är nyttigt för ordförrådet, verkar det som.)

Två är slump, tre är regel

Två lyckosamma händelser i rad uppfattas som slump, men tre i rad uppfattas oftast som signifikant. Det visar ny psykologisk forskning som publiceras i Organizational Behavior and Human Decision Processes.

Människan ser mönster i allt, även när sådana inte finns. Det är säkert en av orsakerna till att många tror på “lucky streaks” eller perioder av tur – trots att sådana lätt kan uppstå av en slump.

Vår förkärlek för samband kräver inte mycket för att triggas. Det räcker med att något liknande händer tre gånger i rad – oavsett om det är matchresultat, slumpdragna kort, börskurser eller mål och missar i basketmatcher, visar forskarna. Ytterligare repetitioner – fyra, fem eller sex – gjorde däremot ingen större skillnad. De föreslår därför att tre allmänt uppfattas som starten på ett mönster.

Kanske kan en biologisk mekanism förklara en del av vår talmystik kring talet tre. Eller så kan vår grundläggande mytbildning kring talet tre – väldigt vanlig i bland annat folksagor – vara orsaken till att vi senare ser “mönster av tre” överallt.

Tips via BPS Research Digest.

Länk
Artikeln i Organizational Behavior and Human Decision Processes (pren krävs)

Andra bloggar om: , , ,

Klamydia kan ge män fertilitetsproblem

Mäns spermier skadas av klamydia, och skadorna gör det svårare för männen att skaffa barn. Det rapporterar forskare vid en pågående fertilitetskonferens. Eftersom många smittade förblir symtomfria kan de ha nedsatt fertilitet utan att veta om det.

Fler kvinnor än män rapporteras ha klamydia varje år, men en större del av de män som testar sig har klamydia. Det är ett återkommande drag i klamydiastatistiken, och brukar tas som ett tecken på att många män går runt och är smittade utan att veta det. För kvinnor innebär klamydia en risk att bli steril, vilket är välkänt. Länken mellan manlig infertilitet och klamydia har dock inte varit känd särskilt länge, och den bakomliggande orsaken har varit oklar.

Spanska forskare testade sperma från 143 barnlösa män som bar på klamydia- och mycoplasmainfektioner. De infekterade männens spermier hade tre gånger så mycket fragmenterat DNA som de friska männens spermier (35% av spermierna mot 11%). De hade också fler orörliga och missbildade spermier.

Spermier från infekterade män som behandlades med antibiotika förbättrades med 36% över loppet av fyra månader. Under den perioden blev 13% av männen med barn med sin partner; efter behandlingen steg siffran till 86%.

(Kommentar: Det är åtminstone för mig oklart om all fragmentering och övriga skador beror på klamydia, eller om delar berodde på mycoplasmainfektionen. Jag kan inte hitta någon studie som klargör saken heller. Tidningarna går hårt på klamydiavinkeln, men det behöver inte nödvändigtvis betyda att klamydia stod för allt.)

Resultaten går väl i hand med en relativt ny svensk undersökning av barnlösa par i Umeå, som visade att bara 23% av de par där mannen hade antikroppar mot klamydia (tecken på en pågående eller före detta infektion) lyckades få barn. De flesta av männen i studien var inte medvetna om att de bar eller burit på klamydia.

Länkar
New Scientist
BBC News
Times Online
Socialstyrelsen
Svensk statistik över rapporterade klamydiafall

Andra bloggar om: , , , ,