EGCG – ett undermedel?

Dagens mediahauss är grönt te och dess positiva hälsoeffekter på diabetes. Prisbelönt, och svensk forskning, men (tvärtemot vad flera medier påstår) inte tidigare okänt.

Antioxidanten epigallokatekin-gallat (epigallocatechin-3-gallate eller EGCG), som finns rätt stora mängder i grönt te, har väckt intresse som motmedel mot diabetes* och dess biverkningar. Den har också bland annat visat sig effektiv eller förmodlingen effektiv mot hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, cancer och alzheimers – oftast i råttförsök, och inte alltid på ett naturligt sätt via mat/dryck – så det är inte helt rättframt att översätta till människa. Andra studier visar att EGCG verkar undertrycka produktionen av glukos i levern (något som jag som ickemedicinare har svårt att dra en direkt slutsats av).

En långtidsstudie på tedrickare (människor) visar dock att de har bättre hälsa i form av minskad risk att få hjärt- och kärlsjukdomar.

EGCG verkar just nu befinna sig i “undermedelsfasen”; många lovande kortsiktiga studier som än så länge är bitvis svåra att översätta till människa. Hoppfullt är det iallafall att man verkar kunna se effekter av doser som ligger inom vanlig konsumtion; 3-4 koppar är till exempel en dos som Åke Sjöholm (som är läkaren/forskaren bakom den nya studien) anger som tillräcklig.

Länkar
nyhetsrelease
DN

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

*Och jag ser fler än en bloggare påpeka “diabetes kan botas!”, kanske delvis på grund av Metros något olyckligt valda rubrik, vilket gör det värt att påpeka att det handlar om vuxendiabetes i dess tidigaste stadium.

Senaste kroppsdelen i Flores-debatten: handledsben

Missbildad eller ny människoart? Uppfattningarna om den småvuxna Flores-människan går isär, och hittills har det mesta handlat om en fossil skalle. En studie i dagens Science hävdar nu att handledsbenen hos Flores-människan liknar de hos apor – inte de hos modernare människoarter – och ger stöd åt teorin om att Floresmänniskan skulle vara en egen art.

Debatten om Floresmänniskan har ett ovanligt högt tonläge med många fula uttalanden*; åtminstone jämfört med de flesta andra vetenskapliga debatter som nåt allmänheten på senare år (DN Vetenskap hade en bra artikel om det så sent som för knappt tre veckor sedan).

Motståndarna mot idén att Floresmänniskan skulle vara en särskild, småvuxen art brukar istället hävda att storleksskillnaden – och då är det främst storleksskillnaden mellan skallen från Floresfossilen LB1 jämfört med en vanlig Homo sapiens-skalle – beror på den ärftliga missbildningen mikrocefali (“liten skalle”). Här verkar de olika lägren inte ha så mycket mer nytt att komma med längre. Då är det rimligt att undersöka någon annan tillgänglig kroppsdel – till exempel handledsben.

Poängen är att handledsbenets form ser annorlunda ur hos moderna människor och neandertalare, jämfört med hur det ser ut hos apor och förmänniskor. Enligt BBC innebär skillnaden i form att moderna människors handleder blir mer jämnt belastade, jämfört med apornas – och därmed bland annat mer lämpade för användning av verktyg. Formen på Flores-människans handledsben liknar den som apor och till exemepel förmänniskan Australopithecus har – och ger därmed stöd åt teorin att Floresmänniskan är en egen, primitiv människoart och inte en missbildad modern människa.

Kritikerna (eller åtminstone Robert Martin, som uppges vara den ledande förespråkaren för missbildnings-teorin) invänder, att man vet minsann inte hur ett handledsben från en människa med mikrocefali ser ut, så det skulle fortfarande kunna vara en missbildning. Å andra sidan verkar han inte kunna visa att handledsbenen hos en människa med mikrocefali skulle missformas på ett sätt som ser typiskt primitivt ut, och forskarna bakom den nya studien hävdar att handledsben från vanliga dvärgväxta människor inte ser ut som Floresbenen.

Således verkar det lite mer sannolikt att Floresmänniskan inte är missbildad, utan en egen art. Men sista ordet i den här infekterade debatten lär inte vara sagt än på ett bra tag.

Länkar
artikeln (Science, pren. krävs)
Nature News
BBC News
National Geographic News
New Scientist
New York Times

Andra bloggar om: , , , , ,

*en annan av “ny art”-motståndarna säger till New York Times att den nya studien är “an exercise in the presentation of misleading ideas in an obfuscatory manner”, vilket är ett rätt rejält angrepp för att vara forskningsvärlden – där bland det fulaste man kan säga är att någon fuskar eller medvetet snedvrider sina data.