Nature + science fiction = sant (igen)

SF-novellserien “Futures” flyttar tillbaka till Nature från Nature Physics.

Natures serie med korta science fiction-noveller, en per nummer under samlingsnamnet “Futures”, har påbörjats och avslutats två gånger redan; 1999 – 2000 och 2005 – 2006 (eg. tidiga 2007). Den andra gången flyttade “Futures” till systertidningen Nature Physics, vilket kan betraktas som lite av ett nerköp: dels för att Nature Physics bara kommer ut en gång i månaden och har en betydligt mindre läsarkrets. Dels för att “Futures” därmed blev betydligt hårdare knuten till fysiken (åtminstone implicit), till skillnad från dagens SF i sin helhet som kan sägas stå med iallafall den ena foten i biologin och nanoteknologin.

Jag tyckte att flytten till Nature Physics var ett lite konstigt beslut, vilket fick mig att skriva detta inlägg.

Någon vidare förklaring till att serien flyttar tillbaka får man inte (protester från läsarna?), bortsett från att multipla världar-hypotesen firar 50 år, men Nature skriver iallafall (Nature 5/7):

“Now, Nature is proud to present the return of Futures to the mother ship: a forum for the best new science-fiction writing, exploring some of the themes that might challenge us as the future unfolds. Prepare to be amused, stimulated, even outraged, but know this: the future is sooner than you think.”

Ledaren från den 5/7 har också en del tänkvärt att säga om relationen mellan vetenskap och science fiction:

“For the most part, though, the two domains are themselves seen as alternates. It is a cliché of science popularization to proclaim that phenomenon X, once science fiction, is now science fact, as though the two were in some way mutually exclusive. This might suggest to some that science fiction is worthless; alternatively, it can tacitly imply that it is the job of science to reify the fancies of science fiction. Neither implication is useful.

The interaction between science and science fiction is more complex and symbiotic. Science fiction feeds on science. It also anticipates it. For good or ill, it articulates possibilities and fears […] More positively, science fiction provides crucial raw material — the minds of young people who will in time become scientists themselves. […] This is not to say that science fiction is a childish thing, to be grown out of. […] It is a literature of playfulness. “

I dagens nummer av Nature (16/8) finns även ett brev från en kemist som tycker att även kemin som vetenskap har med SF att göra.

Alltid roligt när forskare vill associeras med SF, snarare än att ta avstånd från det.

Länkar
Nature
Nature Physics
Nature Web Focus “Futures”

Andra bloggar om: , ,

Leave a Reply