Osjä lviska gener? Studie sä ger att adoptivfö rä ldrar investerar mer i sina barn, inte mindre

Adoptivföräldrar investerar mer tid och ekonomiska resurser i sina barn, jämfört med biologiska föräldrar. Det visar en nationell amerikansk studie som involverar cirka 13000 hushåll. Resultaten publiceras i American Sociological Review.

“Traditionell visdom” såväl som evolutionsbaserade resonemang säger att barn mår bäst med sina biologiska föräldrar. Ofta finns i sådana resonemang en implicit åsikt: det beror på att biologiska föräldrar är mer motiverade och/eller bättre utrustade att ta väl hand om sina barn. Men det synsättet får mothugg av studien.

Studien definierar föräldrainvesteringar som de ekonomiska, kulturella, sociala och interaktionsbaserade resurser föräldrar förser sina barn med. Många vetenskapliga studier, påpekar forskarna i sin artikel, fokuserar på tillkortakommanden hos alternativa familjeformer. Det är en norm som också känns igen i den amerikanska samhällskulturen; bland annat utesluter US Census Bureau uttalat adpotivfamiljer från definitionen av “traditionell kärnfamilj”.

Resurserna som forskarna räknar är: antal barnböcker, tillgång till dator och om barnet går i privatskola eller ej (ekonomiska resurser); högläsning/historieberättande, läs- och räkneträning, spel, lekar, pyssel, sport och fritidsaktiviteter (kulturella resurser); läxhjälp, samtal och gemensamma måltider (interaktionsbaserade resurser) samt socialt kapital mätt i kontakter med andra barns föräldrar, barnens skola och religiösa organisationer. Barnen som studerar går i första klass – det är enligt forskarna en ålder som brukar anses som extra viktig.

Adoptivföräldrar finner forskarna, är i allmänhet äldre, mer välutbildade och mer välsituerade än andra föräldrar. Det står för en stor del av den ökade föräldrainvesteringen – men inte för allt. Jämfört mellan olika familjetyper är adoptivföräldrar mest lika biologiska föräldrar i typer och mängd av föräldrainvesteringar. Skillnaden mellan dessa familjetyper är liten, men till adoptivföräldrarnas fördel.

Tydligen har en stor del av den tidigare forskningen på “alternativa familjeformer” utförts på hushåll med (minst) en styvförälder. Forskarna påpekar en intressant sak: förutsättningen för att en styvfamilj ska formas är att (minst) ett äktenskap/förhållande spricker. Det bör således vara svårt att studera hur närvaron av en “genetiskt främmande” förälder påverkar en familj utan att effekter från skilsmässan/separationen kontaminerar ens resultat. På så vis är det inte helt rättframt att dra slutsatser om biologiska kontra orelaterade föräldrars lämplighet från sådan forskning.
 
Länkar
nyhetsrelease (Science Daily)
nyhetsrelease från American Sociological Review
studien (American Sociological Review, verkar vara fritt tillgänglig)
 
 
 
 

3 thoughts on “Osjä lviska gener? Studie sä ger att adoptivfö rä ldrar investerar mer i sina barn, inte mindre

  1. Orden \”jämfört med\” i inledningsfrasen \”Adoptivföräldrar investerar mer tid och ekonomiska resurser i sina barn, jämfört med biologiska föräldrar\” verkar omotiverade. Det framgår inte att undersökningen verkligen lyckats identifiera någon grupp av biologiska föräldrar som är jämförbar med adoptivföräldrar på alla punkter. För att säkert kunna dra slutsatsen \”A investerar mer än B\”, måste investeringsstorleken relateras till en sju-helvetes-mängd parametrar som måste vara likvärda för A och B. Så länge det finns minsta misstanke om att någon ej kalibrerad parameter X skiljer mellan A och B, kan ingen slutsats dras om investeringstorlekens koppling till adoptionen, det kan då vara skillnaden i parametern X som fäller utslaget.

  2. anonym: Har du läst studien – är detta en kritik baserat på enbart mitt blogginlägg eller på inlägget + studien? Är det någon särskild \”parameter X\” du tycker saknas i artikeln och/eller databasen? (Annars skulle det ju gå att avfärda varenda statistisk studie med precis samma argument – det skulle hjälpa om du var lite mer specifik)Det material som används här är ändå en stor databas (många barn – ca 13000) med ett urval som är representativt för den amerikanska befolkningen. Databasen omfattar många kontrollerade parametrar som forskarna i den här studien tar hänsyn till.Mer information om ECLS (databasen som den här forskningsstudien använder sig av) finns här.

  3. Alla studier av typen \”definitionsmässigt väsenskild grupp A jämförs med sinnrikt utvald delgrupp B1 ur grupp B i syfte att visa att kvarstående skillnad mellan grupp A och delgrupp B1 föreligger\” är föremål för min skepsis – jag har inte läst studien.Egentligen ligger bevisbördan på de som genomfört studien, de måste troliggöra att de parametrar som de kalibrerat verkligen täcker in alla de aspekter på \”uppfostringsansträngningar/investeringar\” som tänkas kan. Om studien rakt av hade jämfört barn som växer upp med adoptivföräldrar med barn som växer upp med sina biologiska föräldrar, dvs utsatt det evolutionsbaserade resonemang som säger att barn mår bäst med sina biologiska föräldrar för en empirisk prövning, hade jag inte kunnat klaga, och mest troligt hade den \”traditionella visdomen\”, lätt kunnat visas vara felaktig, gruppen biologiska föräldrar omfattar en massa resurssvaga individer, tonårsmödrar och missbrukare, t ex. Med empiri kan troligen inget annat sägas än att det är bättre att växa upp med rika adoptivföräldrar än med fattiga biologiska föräldrar, det är bättre att vara rik och frisk, än fattig och sjuk. Nu har alltså studien försökt sig på att undvika att titta på ojämna resursfördelningar i det amerikanska samhället, och istället försökt kalibrera biologiska föräldrar mot adoptivföräldrar. Att resultatet tar form av att adoptivföräldrar är bättre än biologiska, motsvarande vad som kan sägas om ingen kalibrering görs, antyder att kalibreringen varit ofullständig, och det intressanta i studien blir då inte själva resultatet, vilket endast motsvarar vad varje utomstående betraktare förväntar sig, utan frågan om hur kalibreringen gått till.Sammanfattningsvis kan alltså min kritik sägas vara riktad mot att kalibrering gjort i förhållande till parametrar, inkomst etc, som har avgörande betydelse för den mätta variabeln, summan av antal barnböcker etc. Den matematiska beskrivningen av ett sådant förfarande motsvara ett illa konditionerat ekvationssystem, och lösningen till ett sådant är helt enkelt opålitligt, egentligen mer eller mindre godtyckligt. Som Mark Twain sa: Lögn, dikt och statistik.

Leave a Reply