4000 år gammal parfymfabrik

Världens äldsta (kända) parfymer innehöll extrakt av bland annat persilja, och tillverkades i Pyrgos på Cypern. Nu ställs fyra återskapade originalparfymer ut på museum i Rom. 
 
Parfymfabriken var ungefär 300 kvadratmeter stor, och ingick i ett större industrikomplex som kollapsade under en jordbävning år 1850 f Kr. Under utgrävningar av fabriken har arkeologer hittat både parfymflaskor och utrustning för att tillverka parfymer.
 
Maria Rosaria Belgiorno har lett en grupp forskare som analyserat spår av de ämnen som användes i parfymtillverkningen. De identifierade 12 olika doftextrakt, från bland annat anis, tall, koriander, bergamott, myrten, lavendel, lager, rosmarin, kåda, mandel och persilja(!). Generellt verkar ursprungsparfymerna ha varit mindre blommiga, och i stor utsträckning baserade på sådant vi idag klassar som kryddor.
 
“[Persilja] är en hemsk doft på egen hand, [men] ger en trevlig lukt om den blandas med andra doftämnen” säger Belgiorno till National Geographic News.
 
Doftextrakten utvanns genom att råvaran – plantor och örter – maldes och blandades med olivolja i lerkärl för att sedan destilleras i en annan lerkärls-apparat.  Fyra av originalblandningarna har återskapats, och ska så småningom gå att köpa. Intäkterna ska finansiera ytterligare utgrävningar. Tills dess kan nyfikna bege sig till  Capitolini-muséet i Rom för att känna hur folk parfymerade sig för 4000 år sedan, fram till 2:a september.
 
Länkar
om utställningen (på italienska) 
 

Halvidentiska tvillingar upptäckta

Forskare har hittat en tredje typ av tvillingpar; ett par “halvidentiska” tvillingar – ett par som kommer från varsin spermie men från samma ägg.

Den ena tvillingen är en pojke, men den andra är äkta hermafrodit (dvs, har både äggledare och testiklar). Det fick forskarna att undersöka tvillignarnas gener. Testerna visade att båda tvillingarna har såväl “manliga” som “kvinnliga” celler – det vill säga, vissa av deras celler har en X- och en Y-kromosom, och andra celler har två X-kromosomer.

Sådana tvillingar är sannolikt extremt ovanliga, eftersom det krävs två separata händelser: att ett ägg som befruktats av två spermier trots det utvecklas till ett livsdugligt embryo, och att ägget delar sig så att det ger upphov till tvillingar. Enligt “klassisk” biologilära kan ett ägg som befruktats av två spermier inte bli ett embryo över huvud taget, men att det ändå skulle kunna hända har föreslagits tidigare – och nu vet vi att det stämmer.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Human Genetics.

Länkar
Nature News
artikeln (Human Genetics, pren. krävs)

Andra bloggar om: , , ,

Amfiteaterns säten filtrerar bort oväsen

Amfiteatern i Epidaurus är berömd för sin storslagna akustik. En skådespelare som står på scenen hörs bra ända bort till de bakre bänkraderna – 60 meter bort. Hemligheten ligger i sätenas form, enligt forskare från Georgia Institute of Technology i Atlanta.

I en kommande artikel i Journal of the Acoustical Society of America, som Nature News tagit del av, beskriver forskarna Nico Declercq och Cindy Dekeyser att det är amfiteaterns säten som ger den goda akustiken. Beräkningar visar att trappstegsformen hos sätena är perfekt avpassad för att fungera som ett filter, som tystar ner lågfrekvent bakgrundsljud. Samtidigt för sätena vidare de ljusare högfrekventa ljuden – det vill säga skådespelarnas röster.

När sätena är fulla med folk fungerar inte filtreringen på samma sätt. Men exakt hur ljudet påverkades då amfiteatern var fullsatt går inte att räkna ut, säger forskarna – människokroppen är för komplicerad.

Länkar
Nature News
Nico Declercqs webbsida

Andra bloggar om: , , , ,

Guldspaden för reportage om forskningens villkor

SR-reportern Anna Jaktén har, som jag hoppades, fått Föreningen Grävande Journalisters Guldspade för sitt radioreportage “Beställningsjobb och köpt tystnad” om de ekonomiska villkoren för dagens forskare.

Juryns motivering: “…för att genom ett idogt och systematiskt arbete ha påvisat viktiga systemfel och osunda beroendeförhållanden inom det svenska forskarsamhället”

Reportaget byggde på enkätsvar från 2000 av Sveriges 4000 professorer. Det sändes i maj år 2006 och finns i textform här.

Andra bloggar om: , ,

Väl granskat 1 & 2

Harald Cederlund på bloggen “Skor längtar ut” gör en god forskargärning och granskar dels CRII-GENs rapport om den genmodifierade majsen MON863, dels EFSAs bedömning om bisphenol-A.

Harald studerar båda artiklarna om MON 863 plus Monsantos fulla datamaterial (1140 sidor), och konstaterar: “Det finns ingen anledning att oroa sig för hälsoeffekterna av att äta GMO-majset MON 863”.
Han har fler kloka kommentarer, läs här. Ja, posten är från 16/3 – jag måste ha missat den tidigare.

Sedan gräver han i bakgrunden till EFSAs beslut om att ändra gränsvärdet för bisphenol-A, ett ämne som är cancerogent och hormonstörande. Och konstaterar: “Storyn innehåller i princip samma ingredienser som i sagan om det genmodifierade majset häromveckan – tvetydiga råttstudier (100-tals av dem), starka ekonomiska intressen, EFSA, och Greenpeace i polemik med industrin. Jag bedömer att sista ordet inte är sagt ännu i frågan om BPA.”. Läs här.

Väl granskat, Harald!

Andra bloggar om: , , ,

Intelligens och hårdrock

En studie på 1000 smarta ungdomar visar att många lyssnar på rock och, skriver Metro, “att en oproportionerligt hög procent diggade hårdrocksband som Iron Maiden, Kiss och AC/DC”.  
 
Oproportionerligt jämfört med vad, undrar man. Andra ungdomar i samma ålder? En annan studie? Varken artikeln eller forskarnas nyhetsrelease ger svar på det. Enligt nyhetsreleasen fann forskarna iallafall ett samband mellan att lyssna på metal och att ha dålig självkänsla. 19 utvalda smarta ungdomar blev sedan närmare ntervjuade om varför de lyssnade på just metal, och många gav svar som tydde på att de lyssnade när de mådde dåligt (men de mest inbitna fansen hävdade att det fanns metalmusik för varje tillfälle).
 
Kanske mår smarta undomar sämre än andra, föreslår forskarna, och flyr från det med musik.
 
Forskningen presenterades vid British Psychological societys årliga konferens som pågår just nu (det vill säga, det finns ingen forskningsartikel att gå till för att se hur det egentligen ligger till).
 
Ja, det passar ju fint med den etablerade stereotypen om att folk som lyssnar på heavy metal är en fara för sig själva för att de mår dåligt. Men det skulle vara trevligt att få veta om de gjort något mer än att fråga smarta ungdomar om vad de lyssnar på för musik och hur de mår. Utan jämförelser med andra grupper säger det nästan ingenting om det allmäna fallet, vare sig om metal-lyssnares intelligens (krävs en uppgift om hur många “icke-smarta” som lyssnar på metal) eller om ifall folk som mår dåligt i allmänhet lyssnar mer på metal.
 
Suck för urvattnad forskningsrapportering och missförstådda forskningsresultat. Läs den här intressanta översiktsartikeln om musik och stereotyper istället. Visste ni att ungdomar i slutet av gymnasieåldern i genomsnitt har tillbringat lika mycket tid med att lyssna på musik och se på musikvideor som att gå i skolan?
 
Länktips via Tempus Fugit.
 
Länkar
 

Svansvift avslöjar hundens känslor

Om en hund ser något de vill närma sig viftar de svansen åt höger, och ser de något de vill bort från viftar svansen åt vänster. Och det gäller oavsett hur snabbt deras svans viftar. Det rapporterar italienska forskare i senaste numret av Current Biology.
 
Tyvärr går skillnaden knappast att se med blotta ögat utan hjälp, eftersom hundar rör sig för mycket. “Efter upptäckten tittar jag på varenda hund jag ser, men mitt intryck är att det är svårt att undersöka det här utanför labbet”, säger en av forskarna till Nature News. I princip krävs en videokamera och bildanalys av filmen för att kunna se skillnaden. Men då är den tydlig.
 
Svansviftningen hos 30 hundar, 15 hanar och 15 honor, testades genom att de fick se på mer eller mindre trevliga saker: husse eller matte, en främmande människa, en katt och en stor och läskig främmande hund. Samtidigt filmades de, och sedan studerade forskarna viftningsriktningen med hjälp av bildanalys. När hundarna såg en människa eller en katt viftade deras svansar mer åt höger, framför allt när de såg husse eller matte. En stor främmande hund (verifierat läskig enligt en professionell hundtränare) fick istället deras svansar att vifta mer åt vänster. Att vara ensam, det vill säga att inte se någon alls, fick också hundarna att vifta åt vänster.
 
Orsaken, förklarar forskarna, skulle kunna vara att hjärnans högra och vänstra delar är specialiserade på att hantera otrevliga och trevliga saker. Teorin är känd sedan tidigare men utvecklades från början för människan. Den vänstra hjärnhalvan hanterar sådant hunden vill närma sig, medan den högra hjärnhalvan hanterar sådant hunden vill bort ifrån. Eftersom vänster hjärnhalva styr högra delen av kroppen oc vice versa (precis som hos människan), så får det hundens svans att vifta mer åt ena eller andra hållet. 
 
Länkar
artikeln (Current Biology, pren. krävs)
 

Världsvattendagen den 22:a mars

Idag är det Världsvattendagen. Årets tema är “coping with water scarcity”, och den officiella svenska översättningen är “Vattenbrist – en utmaning!”.

Sverige är ett av världens vattenrikaste länder. Kanske är det därför frågan om vattenbrist inte är så uppmärksammad hos oss, trots Stockholm Water Prize och den numer avsomnade Vattenfestivalen?

 
Det är lätt att glömma att vattenbrist inte bara innebär törst, utan har även ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser. Jordbruket är generellt sett den största vattenkonsumenten, men det är stora skillnader mellan olika delar av världen. I Afrika används runt 88 procent av vattentillgångarna i jordbruket samtidigt som många afrikanska länder är de minst vattenrika i världen.

Det andra stora problemet förutom vattenbristen är att den del av vattenanvändningen som vi människor står för ökar på ett ohållbart sätt. Idag använder vi 54 procent av alla tillgängliga vattenkällor, och om vattenanvändningen fortsätter öka som hittills kommer vi använda 90 procent av det tillgängliga vattnet år 2025. Då riskerar två av tre människor att leva i områden med måttlig eller allvarlig vattenbrist, och det blir inte mycket vatten kvar till jordens övriga innevånare. Varken djur eller växter.

Men mycket kan göras bättre med forskning och utveckling. Ett exempel är professor Perry McCarty från Stanford, som forskat på vattenrening i 45 år. Han har fått årets Stockholm Water Prize för sina banbrytande insatser inom vattenreningsteknik, framför allt biologiska reningsprocesser och biologisk nedbrytning av giftiga ämnen.

Länkar
Svenska webbsidan för världsvattendagen
Internationella webbsidan för världsvattendagen
Stockholm International Water Institute

Andra bloggar om: , , , ,

Fortrans fader, John W Backus, död

John W. Backus, som ledde arbetsgruppen bakom utvecklingen av Fortran, dog i helgen. Fortran är, tillsammans med C/C++, det dominerande programmeringsspråket för krävande vetenskapliga beräkningar. Det släpptes 1957 och lade grunden till en revolution: programmeringsspråk som var begripliga för människor och inte krävde expertkunskap.

Fortran var det första moderna och brett använda programmeringspråket. Det flyttade fokus från programmering som ett sätt att ge minutiösa steg-för-steg-instruktioner till ett sätt att uttrycka sina idéer och formler i text på ett sätt som datorn förstod. Språket utvecklades för teknisk och vetenskaplig användning – så många andra användningsområden fanns i och för sig inte då – och är “still going strong”, om än i uppdaterad version (men många forskare använder fortfarande Fortran 77). Men minst lika viktigt var att Fortran var nästan lika snabbt som maskinkod – och det berodde på kompilatorn (programmet som översätter språkkod till kod som datorn förstår).

 
John Backus började som programmerare, men blev frustrerad över det då mycket komplicerade arbetet med att skriva kod. Han bad sin chef om att få leda ett forskningsprojekt som skulle hitta ett bättre sätt. Arbetsgruppen bestod av folk från alla möjliga håll, med en gemensam förmåga: problemlösning. I februari 1957 presenterades Fortran på en konferens där gruppen också demonstrerade att Fortrankod kunde vara nästan lika snabb, eller till och med lika snabb, som handskriven kod. Det hade tidigare ansetts omöjligt.
 
Idag används nog inte Fortran främst för sin begriplighet, utan för att det fortfarande är snabbt. Mycket snabbt. Många vetenskapliga problem kräver stora och långa beräkningar som helt enkelt inte är praktiskt genomförbara under en viss hastighet. Ute i den “vanliga världen” ligger en stor del av fokus på användarvänlighet för den som skriver koden. I och med att datorer snabbt blir snabbare blir programmerarnas arbete ofta den dyra och tidsbegränsande biten, och “vanliga” program skrivs sällan i Fortran nuförtiden.
 
John Backus gjorde också flera andra stora insatser; till exempel utvecklingen av Backus-Naur-form som är ett sätt att beskriva syntax hos programmeringsspråk. Men det är knappast något som haft så fundamental inverkan både på programmeringsvärlden och på forskarvärlden som Fortran.
 
Länkar
New York Times om John W Backus
IBM Archives om John Backus
About.com om Fortrans historia (del 1, del 2, del 3)
 

Grus och sand mot diarré

Ett enkelt vattenfilter av grus och sand – ett så kallat biosandfilter – kan minska risken för diarré med upp till 40 procent, rapporterar amerikanska forskare.

Forskare från University of North Carolina undersökte mängden insjuknanden i diarré i två byar i Dominikanska republiken under sex månader, med och utan tillgång till ett enkelt filter av grus och sand. Den första analysen visar att insjuknanden i diarré minskade med 30 till 40 procent, också bland barn under fem år som brukar räknas som extra känsliga.

Diarresjukdomar dödar 4-6 miljoner människor varje år, främst i utvecklingsländer. Cirka två miljoner av dessa är barn, vilket gör diarre till en av de vanligaste dödsorsakerna för barn.

“Den här typen av filter har använts i tredje världen sedan 1990-talet, men tidigare fanns det bara anekdotiska bevis för att de faktiskt gav bättre hälsa”, säger forskaren Christine Stauber, som deltog i projektet.

Både bakterier och virus kan filtreras bort, och till skillnad från de många diarrémediciner fungerar filtren även för barn. Filtrens stora praktiska nackdel (åtminstone för distribution) är vikten; behållaren för filtermassan av sand och grus tillverkades i betong vilket gjorde att varje filter vägde cirka 136 kilo. Men det finns kommersiella filter med behållare i plast, som väger mycket mindre.

Länkar

Nyhetsrelease (via Eurekalert)
Biosandfilter.org (tillhör företaget BushProof, som säljer biosandfilter)

Andra bloggar om: , , ,