Vi får det (allmänbildade) samhälle vi förtjänar

Nästan var fjärde svensk tror att astrologi är en vetenskap, och drygt var sjunde tror att intelligent design är en vetenskap – enligt föreningen Vetenskap&Allmänhets rapport “Allmänhetens syn på vetenskap 2006”. Förskräckande? Ja, det är klart. Förvånande? Nej, det tycker jag inte.

Rapporten finns här. Den korta varianten: tusen personer är tillfrågade om sina attityder till vetenskap (få unga, nämns det i en bisats, men hur många “få” är kan jag inte hitta). De omdiskuterade siffrorna kommer från de svarandes bedömningar (på skalan 5-1; “i högsta grad vetenskapligt” – “inte alls vetenskapligt”) av vetenskapligheten hos intelligent design och astrologi. ID definieras som “studiet av arter utifrån tanken att världen inte kan ha uppstått spontant utan har formats med hjälp av en högre makt” och astrologi som “Studiet av stjärnteckens inverkan på våra liv”.

OK, första reflektionen: det var väl en förbannat klantig formulering! Eller är det bara jag som tycker att “studiet av stjärnteckens inverkan på våra liv” antyder att stjärntecken påverkar våra liv och ger en legetimitet till stjärntecken som de inte förtjänar – utan att egentligen ge någon information? Vad sägs om “studien av hur planeterna bestämmer våra personlighetsdrag och det som händer oss dagligen”? Eller “studien av stjärnteckens inverkan utifrån tanken att planeterna styr vad som sker i våra liv”? Inte tror jag att det skulle bli några 23% som tyckte att det var vetenskap. Man får de svar man förtjänar.

Det roliga är att det på ungefär samma ställe i rapporten uttrycks en viss förvåning över att så många vet vad intelligent design, med den adderade funderingen “Det kan också vara så att den förklaring som gavs till ämnet […] räckte för att de flesta skulle anse sig kunna göra en bedömning av vetenskapligheten även om de inte hört talas om begreppet tidigare”. Då borde kanske någon inblandad kunna kommit på idén att även förklaringen om vad astrologi/stjärntecken är skulle innehålla nog med information för att de svarande skulle kunna avgöra vetenskapligheten.

Jag undrar hur många som ens vet hur man tar fram ett horoskop (och då menar jag inte bara födelsehoroskop, utan även horoskop av den sort som “gäller för den närmaste månaden)? Det är inte så himla lätt att bedöma vetenskapligheten när man inte vet hur det går till. (jag kan tänka mig: “Umm… jo, det har med planeter att göra på nåt sätt. Och planeter är ju rymden, så det är vetenskap”)

Och inte är jag speciellt förvånad över att så stor andel unga kvinnor (16-19) tror att astrologi är en vetenskap. Horoskop finns i så gott som varenda jäkla tidning som riktar sig till tjejer, kvinnor och damer – och nästan bara där. Är man 16-19 år gammal är man definitivt ung nog att tro att om det finns i tidningen finns det sanning i det. Varför portförbjuder vi inte de förbannade horoskopen? (Ok, ok, tryckfrihet. Men hallå – självsanering?) Dessutom få unga, så generaliteten i just de siffrorna är väldigt suspekt – jag hade gärna velat se några felgränser på det där…

Men kanske kan det fungera som en väckarklocka: Folk i allmänhet har dåligt begrepp om vad vetenskap är, vad den vetenskapliga metoden innebär och vad falsifierbarhet innebär. Med tanke på bristen på diskussion om – inte information om – vetenskap tycker jag inte att det är så konstigt. Det räcker inte med att lära sig fackord och formler, plugga in DNA:s fyra baser eller kunna atommodellens alla skal inifrån och ut. Kunskap ger det kanske, men inte förståelse. Och det är förståelse som behövs.

Visst, vi kan ägna de närmaste åren till att hamra in “astrologi är inte vetenskap” i alla högstadieelever. En liknande undersökning kommer kanske ge snyggare siffor då – men knappast innebära att verkligheten blir så mycket bättre. Mer djupgående åtgärder krävs.

Jag tror inte heller på att lösningen enbart är “mer av kontakter och möten mellan forskarna och allmänheten” (jaha, på vilken arbetstid, undrar man som forskarstuderande). Vad sägs om mer och bättre vetenskap i skolan? Mer vetenskap i tidningen (och då menar jag inte larmrapporter) – inte bara med nyhetsvinkel? Och kanske ett och annat anslag enbart för att som forskare ägna sig åt populärvetenskap – på arbetstid…?

Länkar
Björn Thomasson Design, Techne, Cyniskt och Suburbia uttrycker varierande grader av förskräckelse över samma rapport. Björn funderar över hur mycket insikter man egentligen kan få från enkäter, och Waldermar (Techne) tar en annan typ av samhällsperspektiv än jag. Flera av dem verkar ha plockat tipset om rapporten från Neo blogg.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Pingat till intressant.se

SvD + Rymdenidag = sant

SvD startar en “rymdblogg” för att uppmärksamma och följa Fuglesangs färd upp i rymden. Bloggaren är Dag Kättström som bloggat på “Rymden i dag” sedan 2004.

Entusiastrapportering för andra entusiaster. Varför inte? Det verkar finnas väldigt många rymdentusiaster i Sverige, och rymdnyheter hamnar sällan i tidningen sett från deras perspektiv. (Sett från synvinkeln att alla nyheter ska vara samhällsrelevanta tycker andra att det istället är för mycket rymdnyheter). Jag rör mig nog nånstans mittemellan. Det finns så mycket intressant vetenskap som inte hamnar i tidningen…

Men, iallafall, kul för Dag! Det är roligt att få skriva om det man brinner för, och han ska dessutom åka till Cape Canaveral för att följa allt på plats. För en rymdentusiast måste det ju vara julafton, fast bättre 🙂

Jag undrar också om Christer Fuglesang inte blir trött på uppmärksamheten – han har ju trots allt ett komplicerat och farligt uppdrag att koncentrera sig på. Fast jämfört med att behöva svara på frågan “Hur känns det” när hans uppskjutning för sjuttiofjortonde gången blir försenad är det kanske att föredra.

Länk

Dag Kätterströms rymdblogg på SvD

Andra bloggar om: , , ,