Svårtolkade medicinetiketter

Två gånger dagligen – när är det? Luddiga uttryck och många siffror gör medicinetiketter svårlästa och får patienter att dosera fel, varnar den amerikanske medicinforskaren Michael Wolf.

Det är en sak att läsa och en annan sak att förstå – att en person kan läsa upp texten på etiketten som beskriver hur hans eller hennes medicin ska tas, betyder inte nödvändigtvis att denna person kommer ta rätt mängd medicin vid rätt tidpunkt. Att personen är välutbildad är inte heller en garanti. Det visar Wolfs studie (som gäller amerikanska mediciner, men jag kan tänka mig att problemet till viss del finns även i Sverige). Hälften av patienterna i studien missförstod minst en av fem etiketter. De som hade låg läskunnighet låg värst till; de missförstod fyra av fem etiketter.

Ett besvärligt uttryck var “två tabletter två gånger dagligen” – ett vanligt misstag var att tolka det som att man skulle ta två tabletter per dag. Problemet är inte att folk inte kan räkna, anser Wolf, utan att formuleringen är klumpig. Och ju fler siffror i en instruktion, desto oftare uppstod missförstånd. Liknande problem fanns även med patientutbildningsmaterialet – det innehöll alldeles för mycket information.

Läsförståelse handlar ofta om att bygga ihop rätt bilder av den information man får. Dubbeltydigheter gör informationspusslandet mycket svårare. Kanske borde intruktionerna illusteras med bilder?

Länk

Nyhetsrelease (via Eurekalert)

Andra bloggar om: , , ,

Pingat till intressant.se

Adoptera en mikrob

Det här måste vara en av de absolut gulligaste vetenskapsrelaterade bloggar jag sett: “Adopt a microbe“. En mikroorganism per dag presenteras, med ett (ofta roligt och fyndigt) tecknat porträtt och en kort text med uppgifter om var man kan hitta den och vilken typ av infektioner den orsakar.

Det är också ett exempel på en typ av skrivande om vetenskap som jag tycker passar väldigt bra i bloggform: serien (inte den teckande varianten, alltså, utan den som består av många inlägg kring samma tema). Ett annat exempel är bloggen “Molecule of the Day” som finns på Scienceblogs.com. Där är det istället en molekyl per dag som presenteras, med bild och en kort text om sammanhanget den förekommer i.

Andra bloggar om: , ,

Sitta rakt inte bäst för ryggen

Att sitta ihopsjunken är inte bra för ryggen – det får de flesta lära sig redan när de är små. Sträck på dig, blir vi tillsagda. Men en upprätt sittställning kan vara skadlig även den, säger skotska och kanadensiska forskare.

Forskarna har använt magnetkamera (MRI) för att studera påfrestningar på ryggen i olika sittställningar, med hjälp av 22 frivilliga försökspersoner som kunde röra sig fritt. Tre olika positioner testades: ihopsjunken framåt, rakryggad eller avslappnat bakåtlutad med ryggen i 135 graders vinkel och fötterna i golvet (se BBC News’ illustration).

Den rakryggade positionen belastade gav mest belastning på diskarna (mellankotskivorna, de man får problem med när man får diskbråck), och den hopsjunkna slet hårt på den nedersta delen av ryggraden. Bakåtlutat var bäst. Men så stor lutning som 135 grader gör det å andra sidan lätt att glida av stolen, så 120 grader kanske är mer praktiskt, tipsar forskarna.

Länk
BBC News

Andra bloggar om: , , , ,

Stressat vete ger mer akrylamid i brödet

Vete som vuxit på svavelfattig jord innehåller betydligt mer av det ämne som bildar akrylamid vid tillagning, säger engelska forskare.

De har odlat två veteskördar; en på svavelrik och en på i övrigt identisk, men svavelfattig, jord. Vete som vuxit i den svavelfattiga jorden gav 4.7 gånger mer akrylamid när det tillagades. Orsaken, föreslår en av forskarna, är att vetet stressas av att inte ha tillräckligt med svavel. Stressen skulle då få kväve som tas upp av plantan att bilda asparaginer (som bildar akrylamid ihop med sockerarter när vetet tillagas). Andra stressfaktorer kunna påverka vetet på liknande vis.

Resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Agricultural and Food Chemistry.

Länk

Nature News

Andra bloggar om: , , ,

Människans DNA mer varierat än tidigare trott

Människor är mer genetiskt olika än vad vi tidigare trott. Många områden av människans DNA innehåller en varierande mängd kopior av olika gener. Där du har en enda kopia kan någon annan ha flera stycken, och tvärtom. Det rapporterar forskare i veckans Nature.

I den genetik som de flesta får lära sig i skolan finns varje gen, snyggt och prydligt, i en och endast en upplaga från varje förälder. Två gener för svart pälsfärg ger en svart kanin, två vita gener för vit pälsfärg ger en vit kanin och en av varje variant ger en grå kanin. Eller så är det vita, röda och rosa ärtblommor. Känns det igen?

Naturligtvis är det inte så enkelt i verkligheten, av diverse orsaker. Nu har en stor grupp forskare från en rad olika universitet hittat ytterligare ett skäl: gener i stora bitar av människans DNA kan finnas i flera kopior, vara försvunna eller ‘bara’ omkastade. Fenomenet kallas copy number variation, eller kopie-antal-variation i enkel svensk översättning. Det var redan tidigare känt, men det ansågs vara rätt ovanligt.


Länkar

Nature News
BBC News
New Scientist
National Geographic News

Andra bloggar om: , , , ,

Pingat till intressant.se

Frukost för vetenskapsbloggare!

Tankesmedjan Eudoxa ordnar frukost för vetenskapsbloggare, den 14:e december 07:30-09:00 på Wenner-Gren Center (vid Norrtull) i Stockholm. Tanken är att bidra till ökad kontakt mellan de som bloggar om vetenskap, för att främja debatten om vetenskap:

“Bloggarna personifierar mediernas önskan om den engagerade läsaren, och ger vetenskapen möjligheten att få tillbaka den aktiva intresserade allmänheten. Den svenska vetenskapliga bloggosfären skulle dock kunna utvecklas mer. Det finns förhållandevis få bloggar om naturvetenskap och teknik. Den svenska bloggosfären är väldigt splittrad, vilket inte stimulerar till debatt eller feedback.”

Så om du bloggar om naturvetenskap eller teknik, eller om du vill starta en blogg om det och få lite inblick i hur det är: anmäl dig till Waldemar Ingdahl eller Alexander Sanchez på Eudoxa, telefon 08 83 87 73 eller e-post info@eudoxa.se. Diskussion, inspiration och goodiebags utlovas.

Länk

Eudoxa

Andra bloggar om: , ,

Vilka vetenskapsnyheter är mest intressanta?

Amerikanska Pew Internet & American Life Project har släppt en rapport om internet och vetenskapsnyheter. En växande skara amerikaner söker sig till internet för information om vetenskap, enligt rapporten – 40 miljoner har nätet som främsta källa till vetenskapsnyheter. Och klimatet står etta på listan över vad som är intressant.

Rapporten baseras på telefonintervjuer utförda i januari och februari i år med 2000 vuxna amerikaner (18 år och uppåt), varav 1447 var internetanvändare. Vissa siffor verkar också komma från tidigare rapporter som Pew (en tankesmedja eller “think tank” med fokus på hur internet påverkar samhället) gett ut.

Till att börja med, lite kritik. Det irriterar mig att de definierar “internet” som en enda källa – här ryms allt från chatt och bloggar till digitala varianter av tidskrifter. Jag hade gärna sett en uppdelning där till exempel tidningars nätupplagor var en egen kategori. Dessutom verkar det som om många frågor formulerats efter teorin att internet självklart är bra för folks vetenskapliga medvetenhet. Intrycket förstärks av att framställningen i sammanfattningen vinklar tolkningen ytterligare en bit åt “pro-internet”-hållet; ett exempel är påpekandet att folk som använder internet för att leta vetenskaplig information också använder andra internetkällor för att kontrollera det de hittar. Att de i lika stor utsträckning använder vanliga uppslagsverk och liknande “offline”-källor för att verifiera information de hittat på internet – den informationen hittar man inte förrän långt in i rapporten.

Med det sagt finns det ändå en hel del intressanta saker att plocka ut ur rapporten.

*Information om klimatförändringar är den mest intressanta kategorin av vetenskapsnyheter
Av sex möjliga kategorier av vetenskapsnyheter är klimatförändringar den kategori som flest (42%) anser vara mycket intressant och få (18%) anser vara ointressant. Universums uppkomst anses mest ointressant – däremot är rymden och utforskningen av den något som rätt många (41%) tycker är ganska intressant. Människans gener och DNA är näst mest intressant; 36% är mycket intresserade, 41% är ganska intresserade och 22% är ointresserade (säkert delvis på ideologiska grunder; 11% anger Bibeln och kyrkans som sin främsta källa till information om livets uppkomst).

*TV och internet är ungefär lika stora källor till vetenskapsinformation, men internet dominerar bland de yngre
Här skulle det vara intressant att ha svenska siffror att jämföra med, eftersom vi dels har färre TV-kanaler jämfört med USA (åtminstone färre TV-kanaler på modersmålet) och få men förhållandevis starka tidningar. Gissningsvis dominerar nog internet bland de yngre här också – de tenderar väl att i lägre utsträckning vilja betala för morgontidning och TV-licens…

*Främsta orsaken att använda internet som primär källa är att det är smidigt.

Exakt vad som ingår i “smidigt” är däremot inte specificerat i frågan. Internet verkar också vara främst de unga och välutbildades nyhetskälla. Men oberoende av inkomst och utbildning är de som använder internet som källa till vetenskaplig information mer positiva till vetenskap.

*De som följer ett (vetenskapligt) ämne noga tenderar i större utsträckning använda internet som primär informationskälla.

Inte så konstigt – att följa ett ämne noga innebär ofta att man har en stor informationsmängd att ta sig igenom. Möjligheten till nyckelordssökning, automatisk bevakning av ämnen, RSS-aggregering med mera ger internet ett stort försprång gentemot traditionella media i sådana situationer. Speciellt borde det gälla media som TV och radio där det är svårare att skumma informationen.

Länkar
Pew Internet (om rapporten)
nyhetsrelease

Andra bloggar om: , , , ,

Pingat till intressant.se