Som en satellit, satellit…

På söndag klockan 07:42 vänds astronomivärldens ögon mot månen. Den svenskutvecklade satelliten SMART-1 ska avsluta sitt uppdrag genom att krascha in i månen och ge astronomerna möjlighet att få veta mer om vad månen består av.

SMART-1 förväntas träffa månens yta under sitt 2890:e varv och slå ner i området “Lacus Excellentiae” som just då ligger i mörker (den röda ringen på bilden visar den planerade nedslagsplatsen). Hastigheten kommer att vara låg, bara 2 km/s. Platsen och tiden är planerade för att det ska gå att se nedslaget så bra som möjligt – förhållandena är anpassade för stora teleskop i Nord- och Sydamerika samt Hawaii. Tidigare i veckan, efter nyutförd bildanalys som gav en bättre uppskattning av hur terrängen såg ut, såg det plötsligt ut som om satelliten skulle krocka med en krater ett varv för tidigt. Under natten mot igår lördag fick man därför korrigera satellitens bana så att den kom några hundra meter högre upp.

Först och främst är SMART-1 ett test av ny teknik, den använder en jonmotor som drivs med xenon. (Den typen av motor har bara använts på ett tidigare uppdrag, NASA:s Deep Space 1 som sköts upp 1998.) Elektricitet från solpaneler används för att generera en stråle av laddade partiklar som driver satelliten. Det främst målet med uppdraget är att ta reda på hur jonmotorn fungerar under realistiska förhållanden Men SMART-1 har också med sig 19 kilo vetenskaplig utrustning, som bland annat används för att leta vatten på månen.

SMART-1 sköts upp den 27:e september 2003 och gick i omloppsbana runt månen drygt ett år senare, den 15.e november 2004. Satelliten togs fram av svenska Rymdbolaget på uppdrag av ESA, och är det första europeiska fordon som har åkt till och gått i omloppsbana runt månen. Den är inte stor, bara en kubikmeter ungefär om man räknar bort solpanelerna, och vägde 367 kilo vid uppskjutningen. Jonmotorn är långsam men relativt bränsesnål och billig i drift. Hela satelliten är ett lågkostnadsprojekt, vilket innebär att kostnaden för utveckling, uppskjutning och drift är cirka 110 miljoner euro (cirka en miljard svenska kronor).

En parentes: jag har, för övrigt, alltid haft ett lite speciellt förhållande till SMART-1. Jag och några andra tekniska fysiker (från vårt sektionsspex Fysikalen) höll nämligen i underhållningen vid uppskjutningsfesten, som hölls på Tekniska museet. Vi bjöd på acapella-sång och flerstämmig flaskblåsmusik. Och så fick vi se i direktsändning när satelliten sköts upp från Kourou i Franska Guyana – mycket spännande, med tanke på allt som kan gå fel…

Bild: ESA

Länkar
ESA om SMART-1
ESA:s presskit (mycket detaljer om bl a instrumenten ombord)
Nature News nyhetsspecial om SMART-1 och månen
Populär astronomi om SMART-1-kraschen

Andra bloggar om: , , , , ,

Leave a Reply