Varför man inte får halva poäng på hållfasthetstentan

Det finns en kurs på KTH (på andra ställen också, antar jag, men nu råkar jag ju ha gått på KTH) där man inte får halva tentapoäng för “god vilja”, eller en god ansats som inte löser problemet. Det är grundkursen i hållfasthetslära som jag gick för några år sedan.

“Ni förstår, i hållfasthetslära är det så att om man räknar fel så DÖR folk”, sa föreläsaren. Och då tänkte man, att sådana fel hittar man självklart redan på ritbordet, nu är han nog lite väl dramatisk. Men nu läser jag att den bro i norra Jylland i Danmark som rasade i april (en död, fyra svårt skadade) rasade på grund av dålig matte – ramverket som höll upp bron var helt enkelt inte starkt nog.

Där ser man.

(Läskigt nog säger konsulterna att de påpekade – utan att det åtgärdades – att den pelare som senare rasade var underdimensionerad. Så felet fastnade nästan på ritbordet)

Länk
Copenhagen Post (via NewsDaily)

Bild på ögon får folk att bete sig mer ärligt

Folk beter sig i allmänhet mer ärligt i närvaro av andra människor – inte så konstigt. Men ett nytt psykologiexperiment visar att det kan räcka med att bli betraktad av en bild för att trigga ärligt beteende.

Om man jobbar ihop med psykologer kan man bli deltagare i ett experiment när man minst anar det. Personerna som arbetar på psykologiinstitutionen på Newcastle University har, precis som folk på många andra arbetsplatser, kaffe och te till självkonstnadspris i fikarummet och en liten låda där man lägger i pengar. Det är ett välkänt problem att folk ofta inte lägger pengar i sådana lådor. Experimentet gick ut på att sätta upp en ny prislista varje vecka, med samma priser men en ny bild längst upp. Vissa veckor var det en bild på blommor, andra veckor en bild på ett ansikte med ögonen riktade rakt fram (som alltså “såg tillbaka” på den som betraktade bilden). Och veckor när det suttit uppe en ansiktbild betalades det i genomsnitt 2.76 gånger mer pengar i boxen (jag antar att de kalibrerade mot mängden fika som gick åt, men det framgår inte riktigt).

Liknande effekter har observerats tidigare, till exempel när försökspersonerna blivit betraktade av en söt robot, men enligt Gilbert Roberts, som är en av personerna bakom försöket, är det första gången man observerat effekten i en verklig situation där försökspersonerna använt sina egna pengar.

Detta till synes enkla experiment kan också få effekter på synen på hur generösa människor i allmänhet är. Många tidigare försök har visat att försökspersonerna beter sig oväntat generöst i jämförelse med vad som ligger i deras eget intresse, även när de kunnat vara anonyma. Men om bara en fotokopierad bild kan få folk att bete sig nästan tre gånger så ärligt, säger Newcastlegruppen, är det fullt möjligt att subtila detaljer i de tidigare försöken fått försökspersonerna att känna sig bevakade – och därmed mer generösa.

Länk
New Scientist