Spårade sedlar berättar hur folk reser

Att veta hur fok reser – hur långa sträckor, hur ofta – är viktigt för att till exempel kunna förutsäga hur sjukdomar sprids. Men det är svårt att ta reda på, särskilt för stora områden. En forskargrupp har nu använta data från sedelspårningsprojektet “Where’s George” för att approximera personers rörelser över USA. Resultatet rapporteras i gårdagens nummer av Nature.

Projektet “Where’s George” fick sitt namn efter George Washington, som pryder framsidan på amerikanska 1-dollarssedeln. Projektet drog igång 1998 och bygger på att användare skriver in sedelnummer på sina sedlar på en webbsida. Man kan sedan följa “sin” sedel, se var den varit tidigare och vart den tar vägen efteråt. Databasen har i skrivande stund 76,528,065 sedlar till ett värde av $430,711,393.

När man kartlägger hur sedlar rör sig kartlägger man också hur personer som bär på sedlar rör sig. Flyttas en sedel är det med god sannolikhet genom att den följer med i någons plånbok. Därför blir en databas över sedlars rörelser också en databas över approximerade reslängder (även om man inte kan veta hur många resor det tog från A till B eftersom det ofta saknas ett antal punkter – alla sitter ju inte och skriver in sedelnummer på alla sina sedlar). Detta faktum har en tysk forskargrupp använt för att studera hur långt och ofta folk i allmänhet reser – data som till exempel kan bli väldigt användbara den dag någon vill förutsäga hur snabbt en smittsam sjukdom kan tänkas färdas. Analysen omfattar över 460000 sedlar och täcker hela USA förutom Alaska och Hawaii. Dessa data jämfördes också med statistik över långväga flygresor, för att man skulle kunna utröna om statistiken verkligen stämde med hur människor reser och inte berodde på egenheter i hur sedlar färdas, eller hur de personer som använder “Where’s George” beter sig. Överensstämmelsen var god, enligt forskarna.

Analysen visar att människors resor över tiden kan approximeras som en tvådimensionell slumpvandring med “skalfria” reslängder och långa väntetider mellan resor. Sedlar verkar byta ägare i konstant takt, och reslängden och väntetiden kan modelleras med varsin “powerlaw”, en viss typ av matematisk funktion.

Bild tagen från exempeldata tillgängligt på “Where’s George”.

Länk
New Scientist
artikeln (Nature, kräver pren.)
Webbsidan för “Where’s George”