Attraktiva söner eller väl kamouflerade döttrar?

Vissa arter har kamouflagefärgade honor och färgsprakande hanar, medan honor och hanar hos andra arter knappt går att se skillnad på. Hur det hänger ihop med honans val av partner har nu fått en tänkbar förklaring av två amerikanska forskare.

Kromosomer och könsbestämning
Nyckeln till förklaringen är att vissa arter har samma könsbestämmande system som människan: honorna har två X-kromosomer och hanarna har en X- och en Y-kromosom. Den könsbestämmande kromosomen kommer från hanen. Andra arter (fåglar, ormar, fjärilar och vissa andra insekter) har ett omvänt system: hanarna har två Z-kromosomer och honorna har en Z- och en W-kromosom. Här kommer den könsbestämmande kromosomen från honan.

Attraktiva söner eller väl kamouflerade döttrar?

Teorin är, i korthet, att valet står mellan attraktiva söner och väl kamouflerade döttrar. Hos de XY/XX-arter där hanars “flashiga” karaktärsdrag sitter på den hankönsbestämmande kromosomen ärver inte döttrarna de iögonfallande dragen. Då bör honorna välja den stiligaste, mest iögonfallande hanen eftersom de på så vis får mer attraktiva söner som får lättare att få ungar i sin tur (och därmed för vidare sina förfäders gener), utan att deras döttrar för den skull löper ökad risk att bli upptäckta av något rovdjur. Sitter de “flashiga” karaktärsdragen på X-kromosomen bör de däremot välja icke iögonfallande hanar för att döttrarna inte ska bli upptäckta och uppätna. Hos de ZZ/ZW-arter där uppseendeväckande egenskaper sitter på Z-kromosomen (som hanarna har dubbelt av) bör honorna välja en iögonfallande hane, eftersom sönerna får mer av dessa egenskaper än döttrarna och alltså tjänar mer på det än vad döttrarna förlorar. Teorin har lagts fram av zoologi-professor Sarah Otto och hennes student Arianne Albert.

Sammanhang och komplikationer
Naturligtvis finns det ett antal faktorer som inte täcks in av den här teorin. Bland annat:

* Ger ZZ-kromosomer dubbel dos Z-gener?
Hos honor med XX-kromosomer finns en process (“X-kromosom-inaktivering”) som ser till att de inte får en dubbel dos av X-generna. Om en motsvarande process finns hos ZZ-hanar eller inte är knapphändigt undersökt och fortfarande omdebatterat. Det verkar dock sannolikt att någon slags mekanism för doskompensering existerar (men att vissa gener eventuellt trots det uttrycks i dubbel dos). Det går alltså inte att dra parallellen “två Z – två gånger så mycket Z-gen”.

* Karaktärsdrag på andra kromosomer, men reglering via könskromosomer?
Det är också möjligt att de gener som ger “flashiga” karaktärsdrag sitter på andra gener än könskromosomerna, men regleras av en gen på könskromosomen. Ärver man då regleringsgenen från en förälder och karaktärsdragsgenen från den andra föräldern räcker inte en såhär enkel modell till för att förklara urvalet (och det kan vara betydligt fler gener än två inblandade, för att ytterligare komplicera situationen).

* Utseende och miljö – kamouflage, jakt med mera.
Det är trots allt så att partnerval inte är den enda faktor som påverkar vilket utseende som är fördelaktigt. Frånvaron eller närvaron av “lämpliga” rovdjur påverkar också hur viktigt det är med kamouflage.

Länkar
Nyhetsrelease (Science Daily)
Artikelsammanfattning (Science)
Artikel (Science, pren. krävs)

2 thoughts on “Attraktiva söner eller väl kamouflerade döttrar?

  1. Vad anser du om olestra fetter (som i pringles chips väl? veg fett istället animalisk). Det ska ju föra väck gift som dioxiner mm. Kan det föra väck fågelinfluensan?

  2. Tjaa… för det första är Olestra (varumärket) väl inte egentligen ett fett, utan ett fettsubstitut. Med tanke på att det passerar genom matsmältningsapparaten utan att tas upp borde dess förmåga att föra bort gifter vara begränsad (eftersom det knappast kommer åt de gifter som finns ute i kroppen). Och i den mån det fungerar gäller det då bara fettlösliga gifter. Jag antar att det är det här behandlingsfallet du tänker på, i fråga om behandling av dioxinförgiftning. Det verkar inte vara en utbredd teknik (åtminstone inte ännu).Och fågelinfluensan beror på ett virus. Det är extremt osannolikt att det skulle gå att behandla virusinfektion med fettsubstitut.För övrigt uppskattar jag om anonyma kommentatörer undertecknar med ett namn, ett alias eller nåt sånt…

Leave a Reply