Varför är fågelägg prickiga?

Många fågelarter lägger prickiga ägg, utan att nyttan av det är klar (i många fall är det uppenbart att det inte är i kamouflagesyfte). Tänkbara förklaringar till pigmenteringen har diskuterats sedan 1800-talet, bland annat att pigmenten skulle fungera som något slags (ännu odefinierad) signal. Ett exempel som inte täcks av en sådan förklaring är talgoxens ägg, som talgoxhonan ofta täcker över helt så att de inte syns (talgoxen häckar dessutom ofta i bohål, så att äggen inte syns oavsett). Att pigmenteringen ofta ser liknande ut – som en ring runt det bredaste stället på ägget – har inte gjort forskarna mindre konfunderade.

En ny hypotes om vad pigmenteringen ger för fördel publiceras i ett kommande nummer av Ecology Letters. En grupp brittiska forskare har undersökt talgoxägg och hittat en koppling mellan äggskalets tjocklek och mängden pigmentering. Ju tunnare skal, desto mer pigmentering. Pigmentet ifråga, protoporfyrin, föreslås göra skalet mer hållbart. Protoporfyrin har nämligen en struktur som liknar flera fasta smörjmedel som används i industrin. Om det har en liknande funktion i ägget skulle ägget bättre tåla tryck utifrån, men samtidigt bli känsligare för tryck inifrån (lättare att ta sig ut från).

Ägg från tre på varandra följande år undersöktes. Man mätte (varierande) vikt, skalets kalkhalt eller skalets tjocklek. Hos talgoxen och liknande fåglar är tjockleken den avgörande faktorn för hur starkt skalet är. Hur tjockt skalet är beror starkt av hur mycket kalcium som är tillgängligt. Därför förväntade man sig att finna ett samband mellan kalciumhalten i jorden i fågelns omgivning och mängden pigment i skalet – ett samband som också fanns. Dessutom var skalet där pigmentfläckar fanns tunnare än intilliggande fläckfritt skal. Man fann också att äggets form hängde samman med hur tjockt skalet var.

Forskarna föreslår nu att man ska genomföra en studie där man styr fåglarnas kalciumintag för att man ska kunna klargöra om kalciummängden verkligen är avgörande.

Länkar
Science Now (se grå högerspalt – länken kommer bli inaktuell)
Ecology Letters (preprint, kräver prenumeration)

Leave a Reply