Hur pesten slår ut immunförsvaret

Två nya studier har gett en klarare bild av hur pestbakterien, Yersinia pestis, bär sig åt för att slå ut immunförsvaret – och hur man kan utnyttja denna kunskap för att åstadkomma ett vaccin mot pest.

Pest förekommer i tre former: böldpest, lungpest och blodpest. De sista två är så gott som alltid dödliga, medan den förstnämnda har en dödlighet upp till 70 %.

Pesten är sannolikt den sjukdom har dödat mest människor i hela världshistorien. Det anges varierande att den dödat en fjärdeldel, en tredjedel eller hälften av Europas befolkning under mitten av 1300-talet, då under namnet digerdöden eller svarta döden. (Vid samma tid förekom också stora utbrott i Asien och Mellanöstern, enligt Wikipedia.) Den sprids antagligen via loppor från smittade råttor, men kan också spridas direkt via luften vilket har gjort att den ofta omnämnts som ett möjligt biologiskt stridsmedel ( i den formen, som lunginfektion, är pest dödligt inom ett dygn utan antibiotika). Bra vaccin saknas ännu.

Hur pesten slår ut immunförsvaret
Pestbakterier använder ett nålliknande utskott för att injicera olika toxiner i celler (detta dödar cellerna). I en av de nya studerna undersöktes vilka celler pestbakterier riktar in sig på, genom att infektera möss med pestsmitta och färga in de celler som var fyllda med bakterier. Det visade sig att pestbakterier infekterar mjälten där många immunförsvarsceller sitter. Framför allt väljer pestbakerierna att slå ut immunförsvarets “första frontlinje”, den snabba delen av immunförsvaret (makrofager och neutorfiler). Dessa är vanligtvis först på plats och attackerar bakterier. Den långsamma delen av immunförsvaret kan ta upp till 8-10 dagar på sig att svara helt och då är det oftast för sent.

Pestbakteriens akilleshäl
Nyckeln till att omsätta den här kunskapen till ett vaccin är en molekyl vid namn LcrV, som bakterierna injicerar i cellen. Den gör cellmembranet mer lättgenomträngligt och undertrycker också immunresponsen genom att få cellen att producera upp till 40 gånger så mycket av ämnet interleukin 10 som normalt. Utan LcrV är pestbakterien förhållandevis harmlös, men att direkt immunisera folk mot LcrV kan vara farligt eftersom den undertrycker immunförsvaret. Forskarna bakom studien provade istället att klippa bort små delar av genomet för LcrV, i hopp om att producera en molekyl som immunförsvaret kunde känna igen på samma sätt, men som inte fungerade som “immunsvarsdämpare”. En av de producerade pseudo-LcrV-molekylerna verkar fungera som de hoppades, och kan således utgöra basen för en ny typ av vaccin mot pest. Det återstår naturligtvis att visa att samma metod fungerar på människor.

Bild från Nature Genome Gateway

Länkar
Science Daily
Wikipedia (digerdöden, black death)
FOI: NBC/bioteknikorientering nr 25 2002 (riktigt bra översyn om dagsläget)