Till det stora landet västerut

Imorgon åker jag till USA för konferens mm. Jag räknar med att hitta ett internetcafé eller tre, men poster och svar på kommentarer kommer vara högst sporadiska de närmaste två veckorna.

Under tiden – om ni känner er sysslolösa – kan ni kanske lära er att spela didgeridoo. Nu när både Nature och DN beskrivit hur fysiken bakom instrumentet ser ut kan det ju inte vara så svårt 🙂 Antagligen kan det fungera nästan lika bra med ett stort plaströr eftersom det framför allt är instrumentalistens egna framkallade frekvenser som förstärks. Fast, det är klart, först måste man lära sig att cirkelandas.

Länkar
Gör din egen didgeridoo (Gäfle dagblad)
Wikipedia (eng, sve)

… 3, 2, 1, 1 igen, 0 – Gott nytt år!


Jorden går lite efter, jämfört med atomklockorna. Därför har det bestämts (av International Earth Rotation and Reference Systems Service) att vi ska lägga till en skottsekund sist på dygnet den 31:a december i år.

När atomuren kom på 50-talet började man räkna antalet sekunder (eller snarare överblivna och saknade delar av sekunder) jämfört med det givna antalet sekunder enligt astronomisk definition. Skottsekunder har använts sedan 1970 för att justera jordtiden jämfört med atomuren, eftersom jordens rotationstid kan variera en liten aning år från år. Hittills har vi lagt till 32 skottsekunder vid olika tillfällen – många av dem under 1970-talet. Senaste tillfället var 1998.

Nature News har intervjuat Markus Kuhn vid University of Cambridge, som säger att skillnader i jordens rotationshastighet kan bero på orsaker som att gravitation kan flytta tung materia i jordens inre och därmed ändra rotationshastigheten (ungefär som en konståkare som drar in armar och ben för att öka rotationshastigheten, och tvärtom). Han talar också en del om implikationerna av skottsekunder. Att datorer måste ändra sin klocka kommer väl inte som någon överraskning för de flesta. Det kan ju också skötas automatiskt i många fall. Att det däremot kan innebära rätt allvarliga problem för GPS-system (framför allt applikationer) är kanske inte lika välkänt.

Tillfrågad om hur han ska tillbringa sin extra sekund säger Kuhn: “It’s quite possible I might do a very geeky thing and watch how my computer behaves.” (Det är helt möjligt att jag är väldigt nördig och kollar hur min dator beter sig). Och, ja, det kan man kanske göra. Men det vore mer intressant att kolla på en GPS…

Länkar
Nature News
Wikipedia om sekundens historia