(1)25 frågor för de närmaste 25 åren

En av forskningsvärldens mest inflytelserika tidskrifter, Science, fyller 125 år i år. Detta firas med att utse de (1)25 viktigaste frågorna under de 25 kommande åren (uppdelade i de 25 mest viktiga och “ytterligare 100 viktiga”). De fem första (viktigaste?) i ordning, lite hastigt översatta:

*Vad består universum av?
*Vad är den biologiska grunden för medvetende?
*Varför har människan så få gener?
*Hur stark är länken mellan gener och personlig hälsa?
*Kan fysikens lagar förenas?
*Hur mycket kan ett människoliv förlängas?
*Vad styr regeneration av organ?
*Hur kan en hudcell bli en nervcell?
*Hur blir en enda cell en hel planta?
*Hur fungerar jordens inre?
*Är vi ensamma i universum?
*Vad styr artrikedomen?
*Vilka genetiska förändringar gjorde oss unikt mänskliga?
*Hur lagras och återhämtas minnen?
*Hur uppstod samarbete?
*Hur ska man kunna se sammanhangen mellan stora mängder biologiska data?
*Hur långt kan man komma med kemisk självkonstruktion (self-assembly)?
*Var går gränsen för konventionell (dator)beräkning?
*Kan vi selektivt stänga av immunsystemsreaktioner?
*Finns det djupare, underliggande principer för kvantosäkerhet och icke-lokalitet?
*Är det möjligt att ta fram ett HIV-vaccin?
*Hur varm kommer växthuseffekten att göra världen?
*Vad kan ersätta billig olja – och när?
*Kommer Malthus fortsätta att ha fel (dvs, hur stor kommer jordens befolkning bli)?

Det bästa av allt: artiklarna är gratis!

Länk (via Mind Hacks)
Science: 125 frågor

MIT:s bloggundersökning 2005

Take the MIT Weblog Survey

I brist på annan sysselsättning – eller varför inte under en kaffepaus – kan man gå och göra en insats för vetenskapen. MIT (Massachusetts Institute of Technology) samlar just nu data för sin bloggundersökning (“weblog survey” på engelska). Ju fler deltagare, desto mer representativt resultat.

Att döma av frågorna handlar det framför allt om hur digital kommunikation påverkar ens sociala nätverk och kommunikationsvanor. Kön, ålder, nationalitet, utbildningsnivå och hur länge man bloggat/hur mycket tid man lägger på bloggar (läsa, skriva, kommentera) är saker som efterfrågas. Saker som – märkligt nog – inte efterfrågas är till exempel internettillgång (har man bara internet på jobbet eller en långsam uppkoppling hemma lär det väl påverka ens bloggande?) och språkkunskaper. (Om man nu frågar efter nationalitet på en helt engelskspråkig sida kan man ju anta att de som svarar kan engelska, men inte nödvändigtvis så mycket.)

Intressant är att grovt räknat har nästan dubbelt så många kvinnor (30245) som män (17960) deltagit i undersökningen än så länge. Undrar vad det beror på? Senast jag såg någon könsfördelningsstatistik över engelskspråkiga bloggar var det ungefär 50-50 (med en viss osäkerhetsmarginal – det finns ju ett rätt stort antal anonyma bloggar), men jag minns inte var det var. Jag hade hur som helst hellre velat veta hur många svenskar som deltagit.

Svenska bloggar som deltar (eller, snarare, de jag lyckats hitta via intressant.se och Google):
gallimatias.se (24/6)
Infornographics (29/6)
Annas blog feat. Mel E (30/6)
Kalle Svenssons dagbok
(30/6)
Bisonblog (1/7)
Man lär så länge man har elever (1/7)
Researcher.se (2/7)
Life de luxe (okänt datum)

Nåja. Det ska bli intressant att se vad slutresultatet blir.

Länk
MIT Weblog Survey

Enäggstvillingar inte identiska – uppväxten förändrar generna

En potentiellt mycket viktig studie publiceras i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) i dag. Den är ännu inte tillgänglig online, men DN skriver om den. Studien är utförd på enäggstvillingar och visar att deras genuttryck blir mer och mer olika ju längre de lever. Det betyder att ett vuxet tvillingpar genetiskt sett är olika – speciellt om de vuxit upp under olika förutsättningar. Även om de har samma gener är aktivitetsnivån inte likadan gen för gen.

Genaktivitet
Det enklaste sättet att se på gener är som en samling strömbrytare som bara har lägena “av” och “på”. I de flesta fall är det en ganska grov förenkling: oftast är genaktiviteten mer graderad än så. Gener påverkar också varandras uttryck. Enkelt sagt är det alltså genaktiviteten, inte bara genens närvaro, som bestämmer. (Tankeexperiment: tänk dig två gener som två flaskor färg, och resultatet av genuttrycket som blandningen av färgerna. Mängden färg och proportionerna mellan färgmängderna bestämmer slutnyansen – och visst är det rätt stor skillnad mellan till exempel varmgult [gult + lite rött] och karmosinrött [rött + lite gult] )

Varför är detta resultat viktigt?
För det ena är det ett av de hittills klaraste fallen av hur miljöpåverkan ändrar genuttryck. Enäggstvillingar har ju till stor del samma gener och antagligen nästan samma genuttryck när de föds (åtminstone X-kromosomaktiviteten kan vara olika redan då).

För det andra: ett rätt vanligt “verktyg” för att se hur gener påverkar personliga egenskaper (allt från kvinnors förmåga att få orgasm till “förutbestämd” politisk inriktning har studerats) är att jämföra tvåäggstvillingpar och enäggstvillingpar. Man utgår då vanligtvis ifrån att enäggstvillingars gener är lika, och hävdar att variationen mellan individerna i tvåäggstvillingparen jämfört med variationen mellan individerna i enäggstvillingparen beror på gener (de båda personerna i varje par antas ha samma miljöpåverkan eftersom de vuxit upp i samma familj).

Mer om detta när PNAS lägger ut artikeln online.

Länk
DN