Det blåser på Mars

Ibland undrar man ju vad Mars-farkosterna har för sig när de väl kommit dit. Hur kul är det att ta kort på sten och grus hela tiden, egentligen? De ligger ju bara där…

Som tur är finns det uppenbarligen _något_ som rör på sig även på Mars: Nature har lite fotosekvenser på “dust devils” (virvelvindar av stoft) från Mars yta. Fotona är tagna med 20 s mellanrum, så med lite god vilja kan man tycka sig se virveln ta sig fram över Mars yta.

Här kan man se virveln på nära håll, och från större avstånd.

En hel civilisation inombords

Via New Scientist hittar jag den intressanta upplysningen att vi har 10 gånger fler bakterier i magen än (egna) celler i kroppen. Uppenbarligen är dessutom 2/3 av dem okända för vetenskapen (artikeln skattar antalet till 395 bakterietyper, varav 244 okända).

Vän av ordning vill ju då genast veta ungefär hur många celler en människokropp består av. Lite googlande ger vid handen att det är någonstans mellan 10 och 100 tusen miljarder (10^13-10^14 stycken!). Det är i sig ett imponerande tal, och att multiplicera det med 10 gör ju inte saken sämre. Vi har uppenbarligen, var och en, en hel civilisation inombord. Något att tänka på nästa gång man äter antibiotika.

Ett extremt spekulativt patent

Sony har tagit patent på en metod för att skapa förnimmelser av lukt, smak och känsel på konstgjord väg – med hjälp av ultraljud, skriver Ny Teknik (detta har tidigare rapporterats i till exempel New Scientist). Och visst låter det spännande – och inte så lite science-fiction-aktigt – att gå på bio och känna både smak och lukt av en film. Hur realistiskt är det, då?

Tja, till och börja med så har inte Sony gjort några experiment inom området. Patentet ses som en “profetisk innovation” enligt deras talesmän och ska alltså ge en indikation på att det en dag kan vara möjligt med utveckling inom området:

Elizabeth Boukis, spokeswoman for Sony Electronics, says the work is speculative. “There were not any experiments done,” she says. “This particular patent was a prophetic invention. It was based on an inspiration that this may someday be the direction that technology will take us.” [New Scientist]

Det finns ett experiment som så att säga “pekar i rätt riktning”: närmare bestämt försök som visar att man med ultraljud kan ändra signaleringen hos nervceller i en grodas ben. Nu är dock människans lukt- och smaksystem dels betydligt mer komplicerade, med många mer kopplingar och interaktioner – både till medvetna och omedvetna delar av hjärnan, dels betydligt mer okända än vad enkla nervceller som ansvarar för rörelse är. Lukt och smak är starkt kopplade till hjärnans belöningssystem och till minnen, för att ta ett exempel. (Alla som någon gång har blivit matförgiftade kan till exempel vittna om att blotta tanken på samma mat kan få dem att må illa flera år efteråt.)

Bara att få forskningen om hur lukt- och smaksignaleringen i hjärnan fungerar att hamna på tillräckligt detaljerad nivå för att man ska kunna veta vad man gör när man modulerar den tar sannolikt flera decennier till. Dessutom påverkar varje enskild persons tidigare minnen av luktupplevelser de haft hur hjärnan behandlar ny information. Att korrigera för det är oundvikligen en ingenjörsmässig mardröm, OM det ens är möjligt. Och det förutsätter att alla fungerar tillräckligt likadant, eller att man kan kalibrera ordentligt innan [“Tryck på knappen när du känner äppellukt” “Nej, det luktar faktiskt tomat” “Jamen, om jag gör så här då … oj. Hallå, någon, vi behöver en hink och en trasa här borta…”]. Okontrollerat illamående är en tänkbar biverkning för den som inte riktigt fyller normen när han eller hon provar det nya systemet.

Och om man nu antar att lukt- och smaksystemet är tillräckligt välkänt, hur detaljerat kan ett sånt här system bli? Ljudhastigheten i hjärnvävnad är 1540 m/s, vilket ger att våglängden på ultraljud (definierat som ljud över 20 KHz) blir 77 mm – med säkerhet alledeles för stort för att kunna utöva någon detaljerad kontroll.
Vill man ner på grupper-av-hjärnceller-nivå behövs en våglängd på kortare än en tiondels millimeter – grovt räknat åtminstone 20 MHz. (Här finns en behändig räknare för den som vill räkna själv) I många medicinska applikationer är det den översta gränsen för vad som används – men vill man ner på individuell cellnivå krävs frekvenser över 150 MHz (motsvarar 0.01 mm) och då misstänker jag att det börjar bli praktiskt tekniskt jobbigt.

Slutsatsen? Tja, inte är det omöjligt, men väl väldigt osannolikt att det någonsin kommer att fungera. För nästa eller näst-nästa generation, kanske. Jag lutar mer åt att det här är ett PR-trick från Sonys sida.

Te kan hjälpa mot diabetes, också

Det är ju redan tidigare känt att te kan vara nyttigt, t ex så anses anti-oxidanterna i grönt te vara väldigt hälsosamma. Nu kommer en studie som visar att te kan hjälpa mot diabetes, också.

En forskargrupp vid University of Scranton har gett råttor med diabetes grönt och svart te i tre månader och sedan undersökt deras blod och deras ögon (diabetes kan bland annat ge komplikationer som katarakter).

Det visade sig att en dos motsvarande mindre än fem koppar te per dag signifikant sänkte glukosnivån i blodet, utan någon större skillnad mellan tesort. Gruppen har tidigare visat att svart och grönt te båda minskar risken för hjärtinfarkt.

Fem koppar är visserligen en stor mängd, men inte omöjligt mycket. Just nu har jag 18 olika sorters te att välja mellan på jobbet och ett ytterligare 20-tal hemma, så det behöver inte ens bli tråkigt…

UPPDATERAT 22/9 kl 10:38 Se även inlägg från den 21/9 2007; “EGCG – ett undermedel?”

Är "barm" och "själ" synonymer?

Nej, detta är inte ett inlägg i ytlighetsdebatten. Det är en fråga som poppade upp när jag senast använde online-lexikonet Lexin. Frågan är en del av uppbyggnadsskedet av “Folkets synonymlexikon” Synlex, ett projekt som pågår sedan 23 mars i år. Projektet leds av Viggo Kann på NADA på KTH. I korthet:

Synonymer genereras genom att svenska ord översätts till ett främmande språk och tillbaka igen, de mest olämpliga sorteras bort direkt med automatisk analys. Sedan betygsätts tilltänkta synonympar på skalan 0-5 (eller “vet inte”) av besökare till Lexin, och de som av allmänheten anses som “bra” synonymer (ordpar med högt betyg) kommer så småningom hamna i synonymlexikonet. En omgång dåliga synonymer (par med betyg 0) har redan rensats bort. Projektet slutar när tillräckligt många röstat på ordpar, prognosen är maj i år.

Intressant. Som det är nu är de flesta frågor jag sett hyfsat vettiga:
Är tarvlig och grov synonymer?
Är rent och fullkomligt synonymer?
Är stilig och skarp synonymer? (gissar att denna kommer från engelskan)
Är körbana och gångbana synonymer? 🙂 fråga cyklisterna …
Är expedition och kansli synonymer?
Är magnifik och ståtlig synonymer?

Och så vidare. Tillvänjande, iallafall en fredageftermiddag.

Diverse smånytt

Jag prenumererar sedan något halvår på nyhetsbrevet “The Research Digest” från The British Psychological Society, som kommer i mailform ungefär varannan vecka. Det består av korta rapporter om nyheter (oftast rätt föråldrade) från forskning som anses intressant för psykologer. Ofta känns det som om man hört det mesta förut – dagens utskick rapporterar t ex om den synestetiska musikern som känner toner som smaker (i min blogg söndagen den 6/3) – men ibland hittar man något intressant. Höjdpunkter från senaste brevet (nr 39):

*Språk är inte nödändigt för att kunna räkna
Det har, enligt RD, länge asetts att matematik och språk beror på samma kognitiva (hjärn)processer och förmågor – skicklighet i språk skulle i så fall medföra skicklighet i matte. Nu har dock brittiska forskare visat att även folk (tre män) med en typ av hjärnskador som gör det omöjligt att skilja på meningarna “lejonet bet mannen” och “mannen bet lejonet” kan klara av motsvarande “meningar” i matematiken: de kan skilja på “59 minus 13” och “13 minus 59”, och något mer komplicerade satser. Således klarar de av matematiken utan att ha tillgång till språklig grammatik, vilket tidigare ansetts omöjligt. Därmed är det inte nödvändigt att ha tillgång till språk för att klara av komplex tankeverksamhet, hävdar forskarna.

Som RD påpekar, så har dock ingen av männen fötts hjärnskadad. Det går alltså inte att utesluta att matematisk förmåga kan behöva språk för att utvecklas.

*Motion hjälper mot demens
Detta är visserligen inte nytt. Men här finns lite specifika siffror: 80-åriga kvinnor som är fysiskt aktiva har lika god mental kapacitet som 77-åringar. (Stor studie på amerikanska fd sjuksköterskor) Det gick att se skillnad på resultatet av 90 minuters promenad/vecka jämfört med 40 minuters promenad, och de mest aktiva hade 20% lägre risk för mental försämring än de minst aktiva.

Så att motionera kan förlänga ens mentala liv med minst tre goda år. Ett gott skäl att röra på sig!

Aprilskämt

Det bästa med 1:a april och tillhörande aprilskämt är att man får flera utmärkta tillfällen att testa sitt kritiska tänkande: kan det här verkligen vara sant? Varför inte? Nu vore det ju önskvärt med ett mer allmänt utbrett kritiskt tänkande, men i brist på det får man väl vara glad för en dag om året när alla använder de små grå lite extra.

Ett av de bästa aprilskämt jag hittills sett står Nature för: I Nature News den 1/4 rapporterades att månen höll på att vittra sönder, och att orsaken troligtvis var bakterier som följt med Apollofarkoster på 1960- och -70-talet. Bakterierna misstänktes ha muterat på grund av den mycket starka ultravioletta strålningen, och hade skaffat sig förmågan att med stor hastighet bryta ned berggrunden som månen består av. Den logiska följden var naturligtvis att allt tidvatten på jorden skulle upphöra, snart.

Jag hoppas att jag inte behöver förklara i detalj varför detta är absurt orimligt.

Å andra sidan finns det nyheter som man nog inte bör rapportera den 1:a april, för ingen kommer att tro på dem . Bläckfisken som imiterar en kokosnöt, till exempel. Genom att vira sex av sina armar om huvudet och gå på de kvarvarande två. Jo, det är sant.