Smakfulla toner

Synestesi, eller sammankoppling av sinnesintryck, brukar oftast yttra sig som att bokstäver, siffror eller toner upplevs ha färger. I tidningen Nature rapporteras nu det första kända fallet av sammankoppling av tonintervall med smaker. Artikeln beskriver en 27-årig proffsmusiker som känner smaker på tungan när hon hör olika tonintervall. Det verkar vara nödvändigt att höra dem – hon får inte samma upplevelse när hon läser tonintervallens namn.

Speciellt intressant är att behagliga tonintervall också smakar gott, medan mindre behagliga tonintervall smakar mindre gott. Tritonus, som också kallas “djävulsintervallet” och som många musiker avskyr, smakar följdriktigt avskyvärt. Upplevelsen verkar vara ganska konsekvent: en liten sekund och dess omvända intervall en stor septim smakar båda bittert, en stor sekund och en liten septim smakar båda surt. En durters (en stor ters, ger durackordet dess “lyckliga” klang) smakar sött och en mollters (en liten ters, ger mollackordet dess “ledsna” klang) smakar salt, precis som tårar. Mer gåtfullt är att en kvart har smaken av nyklippt gräs och att stor och liten sext smakar som grädde, fast med olika fetthalt…

Via Nature News. DN Vetenskap har en kort artikel om detta där man också kan lyssna på tonintervallen.

UPPDATERING: På Synesthesia finns listor över olika typer av synestesi och hur vanliga de är (sidan är på engelska). Man kan också lyssna på sången “Synesthesia” av The Bobs.

Lakrits som antivirus-medicin

Forskare från New York University har upptäckt att glycyrrhizin-syra, som ger naturlig lakrits dess söta smak, också skulle kunna bli antivirus-medicin.

De har tidigare hittat genen som gör det möjligt för celler att hålla virus levande när infektionen är latent (vilande). Om denna gen inte uttrycks – kopieras till proteiner – kan inte den virusinfekterade cellen hålla sig vid liv och både den och viruset dör. Nu har samma forskare upptäckt att glycyrrhizin-syra hindrar genen att uttryckas och därför fungerar som medicin mot latenta virusinfektioner. Medicinen testades på en variant av herpesvirus, men eftersom vilande infektioner har liknande mekanismer hos olika virus hoppas man att den ska kunna fungera i många olika fall.

Via Science News, 1:a mars.

Var finns alla vetenskapsnyheter på svenska?

Jag har länge retat mig på att tillgången på vetenskapsnyheter på svenska är så ojämn. Bitvis är den väldigt bra, men ofta väldigt fördummad och helt utan sammanhang och förklaringar. Framför allt har jag saknat nyheter mer inriktade på biologi, medicin och neurovetenskap. Den här bloggen ska bli mitt försök att fylla en liten del av hålet.